Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden efter 1810 - Palmblad. Bruzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
företag var dock det stora biografiska lexikonet. Han började
i en ganska blygsam skala med »Samtidens Märkvärdigaste
Personligheter. Biografisk Tidskrift», men han avslutade sin
förläggarbana med det storverk, som annonseras i hans sista
förlagskatalog (1835): Biografiskt Lexicon öfver namnkunnige
svenska män, som i 23 band utkom mellan åren 1835 och
1857 och som planlagts av Palmblad, vilken där själv skrev
en stor mängd artiklar.
I sin självbiografi i samma lexikon kunde Palmblad därför
med full rätt säga, att hans förlag så småningom »i
betydenhet blef det andra eller tredje i ordningen uti
fäderneslandet». Men 1835 hade han blivit professor i grekiska vid
universitetet, och de ökade göromålen tvingade honom då
att taga avsked från sin affärsverksamhet. Först sålde han
sin hälft i tryckeriet och därefter — för 17,800 rdr. b:ko —
sina förlag, som övergingo dels till bokhandlaren Lundequist
i Uppsala, dels till Lindh i Örebro.
Som förläggare tyckes Palmblad — i likhet med Bruzelius
och Wallmark — hava varit en fiende till
kommissionshan-deln och föredragit kontanta köp. Åtminstone skrev han i
sin förlagskatalog 1830: »De, som af medföljande
Förlags-Catalog hos undertecknade Förläggare köpa förlager till ett
värde af minst 20 Rdr B:co mot contant betalning, erhålla
en rabatt af en femtedel eller 20 Pro Cent. Vid denna
handel kunna flere förena sig, om blott en enda uppdrages att
uttaga och liquidera böckerna hos undertecknade.»
Ungefär samtidigt med Palmblad började en annan, två
år äldre student, Emanuel Bruzelius, sin verksamhet i
Uppsala såsom förläggare och bokhandlare. Sin boklåda
öppnade han 1810 och inrättade sedan filialer i Stockholm,
Västerås, Örebro och Karlstad. Ett tryckeri skaffade han
sig 1811, och såsom förläggare började han redan 1811 med
ett jätteföretag, som vittnar både om det nu vaknande starka
intresset för den tyska litteraturen och om Bruzelius’
verk
li 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
