Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning. 13
mißförstådda, antikens grundsatser hwilar den franska klassiciteten,
hwilken i theori och praxis sä länge beherrskade Europa. Denna
litteraturperiod har dock för den moderna literaturen en stor bety-
delse; "den böjde," som Vischer säger, "de germanifka folkens barba-
riska fantasi under sin disciplin," wande henne wid tukt och ordning
och har onekligen i formelt hänseende haft stort och gagnande in-
flytande. Deß konsttheori war uteslutande formalistisk; den uppställde
reglor för de olika diktarterna, för konstförfarandet, för smakbild-
ningen m. m. Dessa reglor äro af Bell-an framställda i hans
-L’Art poetiquo 1674, hwilket arbete länge betraktades som en
grundlag för den goda smaken. Det första försök till ett weten-
skapligt rättfärdigande af dessa reglor finner man hos Mos (Ro-
Hoa-jons critjques sur la Poösie ot- sur la Pojntuko 1719). Han
satte konstens ändamål i att höja menniskan öfwer det hivas-dagliga
lifwet, och hade öppet öga för konstens rent andligas weckan. Med-
let för winnande af detta ändamål framställde Battenx (l«es bor-ax
Arts rödvit-s å un mäme ijnche 1746. couks dos bollas
Lettres 1747), som, stödjande sig på Aristotelis auktoritet, lärde,
"att konsten war en imitation wäl icke af naturen som sådan, men
af den sköna naturen. Dock lemnade han oförklaradt hwad den
sköna naturen egentligen war och satte wid sidan af denna princip
smaken som wäljande princip utan att märka den motsägelse, uti
hwilken han derigenom inwecklade sig. Diderot (Encyklopedien art.
Beau) håller icke ens på den sköna naturen utan sätter i deß ställe
den nakna naturlighetenz det sköna är för honom det naturliga, och
i oppositionen mot den falska klassiska idealismen uppställde han en
likaså falsk idetom realism.
Engecsmöuuen slöto sig först till fransmännen, men började
i 18: de århundradet att sjelfständigare och med större skarpsinnighet
anställa forskningar, hwilka för konsttheoriernas historia äro af stort
intresse, i det de lemnat wärderika bidrag till läran om de bestäm-
ningar, som tillkomma det skönas sinnliga sida. Englands tänkare
under detta århundrade woro nästan alla sens ualis ter, d. ä. sökte
att från den sinnliga erfarenhetens ständpunkt förklara allt. Före-
mälen bedömdes efter deras inwerkan på själen, och detta tillämpa-
des äswen på esthetifka föremål. Undersökningen utgick från det in-
tryck, hwilket de sköna föremålen på oß göra och derifrån slutades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
