Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Juledning 15
het. Proportion är en bestämning, som blott tillkommer slägtet
(genus), och inom ett slägtes gränser kunna individerna i propor-
tioner mycket omwexla och dock bibehålla det gemensamma i forni.
Jndtvider af samma slägte kunna då med lika proportioner wara
olika i skönhet och med lika skönhet haswa olika proportionen Jcke
disproportion, utan fulhet är det skönas rätta motsats, och icke
storhet och dess förhållande, utan beskaffenhet (Qua-
litet) är den werkande orsaken till skönhet-x Med den
fordrade qualiteten menar han hwad andra esthetici kallade ända-
målsenlighet, och wid deß förklarande utwecklas en mängd tankar,
som återfinnas hos Kant. Man behöfwer, säger han, icke känna ett
tings ändamål för att finna det skönt, och inbillningskraften har ej
att göra med den inre byggnadens ändamålsenlighet, det är ana-
tomiens sak. Han uppfattar ändamålsenligheten som en inre, hwil-
ken i skönheten dunkelt spelar under, utan att klart framstå, och han
höjer sig derigenom öfwer sina föregångare, hwilka togo den i be-
tydelse af en blott yttre och mekanisk. Äfwensä framhåller han, lik-
som sedan Kant, intresselösheten såsom en egenskap hos det sköna.
Men när Burke skrider till att närmare bestämma det sköna, är
han sträng sensualist. Han utgår frän de twä drifter, som han
kallar menniskosinnets grunddrifter: sjelfuppehällelsedriften och sam-
hällighetsdriften. Den förra är principen för all individualitet, den
sednare för allt det gemensamma, för samhällighet hos menniskorna-
Skilda urarta de begge, men förenade bilda de allt fullkomligt. På
den förra beror den moraliska kraften, sjelfständigheten; på den sed-
nare kärleken. Om nu dessa drifter werka på inbillningskraften och af
den uppfattas, så ligga de till grund för motsatsen mellan det sublima
och det sköna. Det sublima uppskakar och hotar sjelfuppehällelsen; det
sköna smeker samhällighetsdriften. Men då B. stall angifwa den
psychologiska förklarings-grunden till detta, uppfattas det sköna och
sublima såsom bestämda egenskaper hos kropparna, genom hwilka
dessa werka på nerverna, fä att de sublima stingen spänna nerverna,
uppskaka och rena från farliga stockningarz de sköna deremot ned-
«) B. går-för långt i fin oposition mot proportionen, ty, ehuruwäl
den icke är skönhet, är den dock för skönheten ingenting främmande och
owäsendtligt. «
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
