Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 6 Juledning
spänna fibrerna och werka en angenäm slapphet och upplösning.
Wid en sådan förklaring kan man obetingadt instämma iA. W. v.
Schlegels önskan, att dylikt sublimt borde finnas till salu i apo-
theken. — Hufwudfelet uti dessa sensualistiska ästgter är det, att de
gifna bestämningarna blott gälla enskilda sidor af det stöna, under
det de i öfrigt passa in pä ganska mycket annat, säsom Hutchesons
stöna lärosal-ser och Homes sköna maschiner bewisa.
Tyfkatue togo en annan utgångspunkt, utan att winna nä-
got lyckligare resultat. Frän finnligheten utgingo engelsmännen,
tyskarna frän begreppet, men begreppet, fattadt säsom en blott ab-
straktion. Det war Wolfffka skolan, som först sysselsatte sig med
hithörande reflexioner, och Wolffs lärjunge, Baumgnrten, är den,
som, med det samma han namngifwit wetenskapen, äfwen först be-
handlat den som en särskild disciplin. Wolff hade indelat all kun-
skap uti sinnlig och intellektuel, men uti sin logik, hwilken utgjorde
en propedeutik till hans system, hade han blott framställt lagarna
för den intellektuella kunskapen. Baumgarten, som benämnde logi-
ken gnoseologi eller läran om kunskapens werktyg och deras rätta
bruk, wille fylla denna lucka och upptog i första delen af logiken
undersökningen om den smuliga kunskapen, hwilken undersökning han
kallade WI) Oder-tia oognitionjs sensitiva-) Det sköna
war enligt B:s definition den sinnligt ästädade fullkomligheten.
Huru rigtig denna desinition än wid ett flygtigt ögonkast kan sy-
nas, innebär den dock stora motsägelser. Med fullkomlighet
menade denna skola den beskaffenhet hos ett föremål, att det öfwer-
ensstämnde med sitt begrepp; men begreppet fattades blott som det
abstrakt logiska begreppet, icke såsom den i kroppen inneboende ande,
hwilken bygger sig sin egen organiska gestalt; begreppet blef sålunda
«) Esthetik af skapats-ofm- (emottaga finnliga intryck) betyder, sä-
fom Bnnmgatten fattade och begagnade ordet, blott wetenskapen om för-
mägan af sinnliga intryck, och är det-före icke den lämpliga benämningen
pä wetenskapen om det sköna. Detta af twä anledningar: dels antyder
detta namn en undersökning af endast den subjektiva känslan och förut-
sätter objektet som gifvet. dels gör det ingen ätskillnad emellan den rent
finnltga känslan och den struligt-andliga, hwilken wid det sköna ensamt
kan komma i fräga. Namnet har dock blifwtt allmänt antaget och har
nu genom häfd sätt gällande rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
