Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kants esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kants esthetiska åsigter. 23
är "begreppet om ettsföremåh så wida det derjemte innehåller grun-
den till detta föremåls werklighet;« och naturen blir härigenom upp-
fattad så som om den wore ändamålsenligt organiserad, eller som
utgjorde något öfwersinnligt grunden till enheten i deß mångfald.
Men detta är endast ett subjektivt antagande; omdömeskraften upp-
ställer dermed en lag blott för sig sjelf, icke för naturen; "ty," sä-
ger Kant, "1nan kan icke tillägga naturprodukterna något sådant,
som skulle naturen i dem hänföra sig på ändamål, utan man kan
endast bruka detta begrepp för att reflektera öfwer dem med hän-
seende till de i dem till enhet förbundna sinnliga bestämningarna« ’).
Den restekterande omdömeskraften innehåller äfwen lagarna för wår
känsla af lust och olust; ty allt ändamålsenligt wäcker hos oß en
känsla af lust, och derföre uppstår denna känsla äfwen när wi i
naturen upptäcka något ändamålsenligt 3).
Den reflekterande omdömeskraften kan på twå sätt gå till wåga.
Antingen uppställer den ett bestämdt ändamål för ett föremål och
bedömer huruwida föremålets form med detta öfwerensstämmerz den
kallas då teleologisk. Eller ock bedömmer den ett föremåls ända-
målsenlighet utan att känna deß ändamål eller begrepp; då kallas
omdömeskraften es thetisks Det esthetiska föremålet wäcker en känsla
af lust eller olust omedelbart wid deß warseblifwande, utan att man
om föremålet gör sig ett begrepp och utan att man tänker på deß
ändamål. Inbillningskraften uppfattar nemligen föremålets former,
meddelar denna bild åt omdömeskraften, och denna känner sig till-
fredsställd i sitt behof att begripa föremålen som ändamålsenliga,
utan att i detta enskilda fall ega en werklig föreställning om ett
ändamål; af denna ändamålsenlighet uppkommer då lusten. Anda-
målsenligheten ligger icke i föremålet sjelf utan i det ändamålsen-
’) Kant: "Kritil der Urtheilskraft." Berlin 1793, Einleitung s.
«Xlell.
«) J den bekanta indelningstabell, med hwilken Kant afflutar sin
inledning till «Kritik der Urtheilskraft,« intager känslan af lust och olust
platsen emellan kunskaps- och begär-förmågan Äfwen i detta hänseende
skulle således den reflekterat-de omdömeskraften utgöra det förmedlande
emellan teoretiskt och praktiskt förnuft« Utrytnmet medgifwer oß icke att
här orda om denna indelning; wi hänwtsa till den grundliga kritik, som
Vischer underkastar den i sin "Æsthetil" Th. I. s. 17—-19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
