Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kants esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 x Kants esthetiska åsigter.
liga bruket af kunskapsförmögenheterna, d. ä. deruti, att inbillnings-
kraften och förståndet försättas i samma samstämmiga werksamhet,
uti hwilken de äro, då ett klart insedt ändamål ligger till grund
för omdömet. Kant kallar detta en fri harmonisk "lek" (spiel) af
kunskapsförmögenheterna, fri emedan den icke är inskränkt genom
något bestämdt begrepp. De föremål, som göra detta intryck, hafwa
naturligtwis endast formen af ändamålsenlighet, och dylika formelt
ändamålsenliga föremål äro s köna. Om dessa föremål såsom så-
dana winna wi ingen kunskap; det stöna är icke något objektivt.
Den med föreställningen förbundna lusten är det wäsendtliga; och
"hwad som uti föreställningen om ett föremål är blott subjektivt,
det är föremålets esthetiska beskaffenhet« «).
Liksom det sköna beror på en harmoni emellan inbillningskraft
och förstånd, så beror det sublima påfharmoni emellan inbillnings-
kraft och förnuft.
Wi öfwergå nu till framställningen af Kants kritik af den
esthetifka omdömeskraften. Kant följer härwid samma metod som
i sina öfriga kritiker. J analytiken framställer han det faktum,
att ett omdöme a- priori är förhanden; ideduktionen wisar han,
huruledes detta endast kan förklaras ur antagandet af de i kunskaps-
förmögenheterna inneboende formerna, och slutligen upplöser han i
dialektiken de swårigheter, hwilka uppstå deraf, att wi på den
naturliga ståndpunkten pläga mißkänna detta.
i c) Aualytikeu.
Analytiken delas i twå huswuddelar: det skönas analytik och
det sublimas analytik.
Det skönas analytik. · Dä, som wisadt blifwit, ändamålsen-
ligheten icke tillkommer objektet, utan ligger isjålskrafternas harmo-
«) En fråga, som härwid påtränger sig, år den: hwilka äro de fö-
remål, som orsaka en sådan harmonisk lek och hwarföre är det blott
detta eller detta och icke hwarje annat, som så werkar? Swaret på denna
fråga wore swaret på hwad det sköna såsom sådant är, men det är just
denna fråga, som Kant alltjemt lemnar obeswarad, emedan wi enligt
honom ingenting kunna weta om föremålen sjelfma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
