Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kants esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kants esthetista åsigter. « 27
delbaraz ty då wore den en blott sinnelust, och denna hade blott
privatgiltighet. Allmänt meddelbar är endast kunskapen och den der-
till hörande föreställning Men här kan icke bestämningsgrunden för
föreställningens allmänna meddelbarhet wara ett bestämdt begrepp;
ty då wore omdömet logiskt icke esthetiskt. Äterstår då blott, att
föreställningen hänföres på kunskapen öfwerhuswud. De kraf-
ter, som wid allt wetandes bildande åro werksamma, äro inbillnings-
kraft och förstånd; dessa sättas af den gifna föreställningen i rö-
relse, men då intet beståmdt begrepp här är i fråga, så blifwer de-
ras «lek" fri, af begrepp obunden (i motsats till det logiska om-
dömets bundenhet). Denna fria lek, "denna förståndets och inbill-
ningskraftens lifwande till obestämd men dock endrägtig werksamhet,
sådan nemligen, som hörer till kunskap öfiverhufwud," den är all-
mänt meddelbar. På den följer lusten. "Och," slutar han detta
kapitel, "en föreställning, som enskildt och utan jemförelse med andra
sammanstämmer med de allmänna betingningarna för förståndets
werksamhet öfwerhufwud, den bringar kunskapsförmågan i den -pro-
portionerade stämning, hwilken wi fordra till allt wetande och hwil-
ken wi derförs anse giltig för enhwar, som ärsbestämd att döma
medelst förstånd och sinne i förening, d. ä. för hwarje menniska« 9).
Wid Relationen betraktas ändamålsenligheten närmare. Än-
damål är begreppet om ett föremål, så widt det innehåller grunden
till detta föremåls werklighet. Men ting kunna synas oß ända-
målsenliga, utan att wi tänka på deras ändamål; detta inträffar,
då wi icke uti en wilja sätta orsaken till deras ändamålsenliga form,
ehuru wi, för att förklara oß deras möjlighet, wisserligen endast ur
tighet blir helt annorlunda, om wälbehaget antages grunda sig på om-
dömet eller omdömet på wälbehaget. J sednare fallet är ingen allmän-
giltighet möjlig.
") Kant o. an. st. §. 6. sid. 31—32. Wi anmärka, att Kant §. 12
besinnar sig på, att lusten dock icke kan wara något efterföljande Han
säger der, att medwetandet om den formella ändamålsenligheten ide båda
själsförmögenheternas lek är just sjelfwa luften; ty detta medwetandesäts
ter lif uti dess-i förmögenheten Lustens allmänna meddelbarhet skall här-
med wara förklarad såsom omedelbart förbunden med den allmänt med-
delbara själsstämningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
