Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kants esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 Kants esthetiska åsigter.
en wilja kunna härleda dem. En planta, ett djur kunna synas oß
ändamålsenliga, utan att wi derföre tänka på deras ändamål och
med dessa jemföra dem. Denna ändamålsenlighet utan bestämdt
ändamål är den formella ändamålsenligheten 10). Och endast den,
icke något subjektivt ändamål, icke heller föreställningen om objektivt
ändamål kan ligga till grund för smakomdömetz ty endast den fornt-
clla ändamålsenligheten hos en föreställning, genom hwilken ett ob-
jekt gifwes oß, kan wäcka det rent esthetiska wålbehaget. — Kant
widtager derpå en rensning af några falska föreställningar om
det-sköna. Smakomdömet måste wara rent, så att hwarken det
sinnligt retande eller det rörande derpå hafwa inflytande. Ehuru
båda kunna förenas med det sköna och gemenligen behaga en rå
smak, så werka de störande och leda uppmärksamheten bort från de
sanna grunderna för skönhetens bedömande. Widare är smakoms
dömet äfwen oberoende af begreppet fullkomlighet Kant kriti-
serar här den Wolffska skolans lära, att fullkomligheten, om den
förwirradt tänkes, är skönhet. För att- kunna bedöma ett tings
fullkomlighet d. ä. deß inre ändamålsenlighet, måste jag först känna
deß begrepp, "weta hwad det skall wara för ett ting," men wälbe-
haget wid det sköna är en af begrepp oberoende känslostämning
Tillägget "förwirradt" hjelper icke; ty ware sig begreppet tänkes tyd-
ligt eller dunkelt, så tillhör det som sådant förståndet, och förstån-
det ingår icke i det esthetiska omdömet såsom förmåga att winna
kunskap om ett föremål, utan såsom förmåga att utan begrepp be-
stämma föreställningen om ett föremål i deß förhållande till subjek-
tets inre känsla. Det smakomdöme, som under förutsättning af ett
bestämdt begrepp förklarar ett föremål skönt, är sålunda icke rent.
Med anledning deras uppställer Kant skillnaden emellan fri och
"widhängande" (anhängende) skönhet. Den förra förutsätter
icke något begrepp om hwad föremålet skall wara; den sednare för-
"«) Åndamålsenligheten utan ändamål är en blott stämningens än-
damålsenlighet, hwilken dock liksom "leker" med den obestämnda föreställ-
ningen om ett i föremålet sig framställande ändamål. — Det ligger uti
detta en dunkel aning om den objektiva inre ändamålsenligheten eller den,
som uppkommer derigenom, att ändamålet är så uppgånget i stoffet, att
det icke derifrån behöfwer söndras för att uppfattas af åskådning och
känsla; en ändamålsenlighet, som just är egendomlig för det sköna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
