- Project Runeberg -  Framställning af de förnämsta Esthetiska Systemerna / Första Delen. Från och med Kant till och med Hegel /
29

(1869) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kants esthetiska åsigter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kants efthetista äsigter. 29

utsätter ett sådant samt en af detta beroende fullkomlighet Såsom
exempel på den förra nämnas blommor, fåglar, arabesker, o. s. w.;
deremot har mennislan endast vidhängande skönhet, ty hon förut-
sätter begreppet om ett ändamål, hwilket bestämmer hwad hon skall
wara ").

Kant förer nu undersökningen in på nppställandet af en ob-
jektiv grund för smaken. Wäl kan enligt hans åsigt ingen princip,
ingen regel för smaken uppställas, men det faktum, att lustkänslan
kan meddelas alla, så wäl som ock alla tiders och folks samstäm-
mande omdöme i smakfrågor, tyda på en djupt förborgad, för alla
menniskor gemensam grund för bedömandet af föremålens form.
Det måste således finnas en högsta urbild för smaken. Denna ur-
bild år ett förnuftsbegrepp, en ide, eller bättre ett ide al, ty ideal
är föreställningen om ett med iden adequat eufkildt wäsende, och denna
smakens urbild kan blott i en bild framställas. Detta ideal kan
enhwar hos sig frambringa, och efter det bedömer han allt, som
är föremål för smak. Jdealet är dock blott ett inbillningskraftens
ideal. Den skönhet, för hwilken ett ideal kan uppställas, måste icke
wara en fri, utan en genom ett begrepp om objektiv ändamålsen-
lighet fixerad skönhet. Endast menniskan, som har ändamålet med
sin existens i sig, kan således hafwa ett skönhetsidealz ett ideal för
stöna blommor m. m. låter ej tänka sig. Till idealet höra twå
delar: normaliden och förnuftsiden. Normaliden är en en-

«) J full öfwerensstämmelse med sin formella princip kommer Kant-
här till det resultat, att den menskliga skönheten är en lägre än blom-
mans och de lägre organiska tingens skönhet. Det är konseqvent; ty onek-
ligen röjes i menniskogestalten klarare ett immanent begrepp än i mnßs
lan eller blomman, och dä Kant icke fattade det immanenta begreppet i
deß sanna förhållande till gestalten, fä blef det för honom blott ett sub-
jektivt uppstäldt begrepp om hwad ett ting skulle wara, och hwilket, der
det klarare skönjdes, snäste enligt hans uppfattning grunda ett lägre slag
af skönhet —- Wi behöfwa knappt göra uppmärksam uppå, att just wid
de högre organiska gestalterna behöfwer man icke tänka pä begreppet för
att njuta af deras skönhet. — Uttrycket "widhängande skönhet« begagnar
den nyare efthetiken om sådana, nyttan och behofwet afseende, werk, hwilka
af skönhetssinnet erhållit en ädlare form, än deras egentliga ändamål
kräfde, t· ex. de antika vaserna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamesth/1/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free