Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kants esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kanto esthetisia åsigter. 33
blickligen hämmas, men, då det sublima äfwen wäcker känslan af -
det öswersinnliga, sä frambryta de sedan sä mycket starkare, och sin-
net känner sig wexelwis tillockadt och fränstött. Men den wigtigaste
skillnaden emellan det sköna och det sublima är den, att natursköna
föremål hafwa alltid i sin form nägot ändamålsenligt, men de na-
turföremål u), som hos oß wäcka känslan af det sublima, hafwa
för omdömeskraften en ändamålswidrig form, äro olämpliga att fram-
ställa och hafwa nägot wäldsamt för inbillningskraften Dä aldrig
något ändamålsenligt kan wäcka en känsla af wälbehag, sä är det
oegentligt att kalla naturföremål sublima; de kunna blott sägas duga
till att wäcka känslan af det sublima. Det egentligt sublima kan
eji sinnlig form framställas, det beträffar endast förnuftsideer.
Just sinnlighetens oförmåga att framställa dessa idöer wäcker dem
till lif i tvärt medwetande, och, höjande oß öfwer det sinnliga, sys-
selsätta wi oß blott med dem och njuta sä den egendomliga lust,
som det sublima medför 16).
Utom den wid analysen af det sköna iakttagna indelning kom-
mer här en ny till. Wid bedömandet af det sköna är sinnet i
lugn kontemplation, men wid det sublima är med bedömandet af
u) Kant inskränker det sublima till den räa naturen och utesluter
derifrän högre organismer och konstprodukter. Han anför som skäl, att
dessa alltid föra med sig begreppet om ett bestämdt ändamål, och att
detta ändamål gör en wiß storlek nödwändig, fä att om proportionerna
ökades. hwilket måste ske, derest föremålet skall synas absolut stort, ända-
mälet förfelades. Ett organisk natur-ting skulle genom en sädan propor-
tionsutwidgning blifwa onaturligt öfwerdrifwet, men icke sublimt. Etsa-
renheten wederlägger detta; en staty t. er. kan wara sublim och öfwer-
stiga det wanliga normalmättet af menniska, utan att dock kunna sägas
öfwerstrida den rena gränsen för de menskliga proportioneras-. Men den
egentliga orsaken till Kants inskränkande bestämning ligger djupare. Kant
kände-endast ett stämningens sublima och ansäg objekterna blott duga att
wäcka stämningen, och denna uppfattning låter lättare tillämpa sig pä lif-
lösa föremäl Jfr. widare not. 20. « "
") Huru skars-finnig och i många stycken förträfflig Kants lära om
det sublima än är, blir den dock otillfredsställande tillfölfc af den subjek-
tiva ståndpunkt ban intager. Han fattar icke iden säsom en, äfwen ifö-
remälet mer-kande, objektiv makt, utan fäfom en blott subjektiv," och der-
före är det icke föremålet, utan fjälsstämningem som blir sublim-!
Ljunggren Estbetiska Syftemer. Z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
