Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kants esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 Kauts eftbetista åsigter.
föremålet förbundet en rörelse i sinnet; denna rörelse blir af inbill-
ningskraften antingen refererad till kunskapsförmägan eller till be-
gärförmägan-, hwadan denna inbillningskraftens stämning blir i förra
fallet som matematisk, i sednare fallet som dynamisk tillagd
objektet, och detta skan sålunda pä twåfaldigt sätt blifwa förestäldt
som sublimt. Med andra ord, föremålets storhet synes antingen
som en storhet i utsträckning eller i skraft.
Det Matematisit sublima. Storheter kunna mätas antin-
gen med tal, d. ä. matematiskt, eller iblotta äftädningen (efter
ögonmätt), d. ä. esthetiflt. Matematiftt gifwes intet "största;" ty
tal kunna fortlöpa i oändlighet, men esthetistt gifwes ett sådant.
Till det esthetiskassmätandet fordras twä handlingar: uppfattning af
delarna och deras sammanfattning till ett helt. Ju mera uppfatt-
ningen rycker fram, desto fwävare blir sammanfattningen; i det att
de först uppfattade delarna «förblekna, i samma män uppfattningen
fortgår. Pä ena sidan förloras derföre lika mycket som det winnes
på den andra, och sammanfattningen hinner snart till ett största, öf-
wer hwilket den icke kan komma, d. ä. till en punkt, der ingen sam-
manfattning mera är möjlig "). Förnuftet fordrar dock till alla
gifna storheter, äfwen till dem, som icke kunna i fin helhet uppfat-
tas, en totalitet eller en famnanfattning i en åsiädniug, och detta
gäller äfwen om det oändliga, det omätliga i naturen. Men att
sä fatta detta öfwerslrider wär inbillningskrafts förmåga, och man
kan fråga, hwad lust kan ligga deruti, att wi komma still instgt af
denna förmögenhets wantnakt? Kant swarar, att redan det, att wi
kunna tänka oß det oändliga i naturen som ett absolut helt, wi-
sar en själsförmögenhet, som öfwergär all sinnlig måttstock och är
öfwersinnlig Endast den uti denna förmögenhet liggande viden om
ett noumenon (ett tänkt), hwilket icke i åskådning kan fattas, är
det absolut stora, och hwilken, då ii naturen intet absolut ftvrt sin-
nes, fom substrat understjutes sinnen-ettdera Denna ide onts det öf-
") Kant är den förste, som fästat uppmärksamhetens wid detta upp-
fattningens och sammanfattningens förhållande till Ihwarandra wid åskå-
dandet af det sublima t rummet Detta förhallande förklarar, hwarföre
dylika sublima föremal tyckas hwauie ögonblick stå .i begrepp satt öfwer
skrida fin gräns, utan att dock göra det ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
