Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kants esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 Kants esthetiska åsigter.
(wi förwexla aktningen för objektet med aktningen för mensklighe-
tens ide i oß), och hysa sålunda aktning sör dem. Den känsla, det
sublima wäcker, år derföre olust, ty wi känna tvår inbillningskrafts
wanmakt. Men inbillningskraften, i sin sträfwan att sammanfatta
till enhet, refererar sig på det absolut stora, följaktligen äswen på den
förnuftslag, som bjuder att göra allena detta absolut stora till hög-
sta mått för storheter, och olusten wäcker derföre hos oß känslan af
tvår öfwerfinnliga bestämmelse, och då «det med den är öfwerens-
stämmande (ändamålsenligt) att icke sinna någon sinnlig måttstock
passande för förnuftsideey så öfwergår olusten i lust.. Denna ös-
wergång ur olust till lust gör att sinnet känner sig upprördt, då
det deremot wid det stöna år i lugn kontemplation Det sublima
frånstöter och tilldrager; dock sker detta mest wid första intrycket,
sedan hettskar lusten.
« Det dynamiskt sublima. Makt är en förmåga, som är öf-
werlägsen stora hinder, och wälde (Gewalt) år en makt, som år
öfwerlägsen det motstånd, som göres af en annan makt. Esthetiskt
betraktad är naturen dynamiskt sublim, om den fattas som en makt,
hwilken icke har wälde. Naturmakten måste derföre synas oß
fruktanswärd, och wi måste inför den känna wår egen wanmakt,
men wi behöfwa dersöre icke hysa en werklig fruktan; det är nog,
om wi tänka oß fruktlösheten af det motstånd, som wi äw i stånd
att göra mot naturmakten. Werklig fruktan skulle betaga oß för-
mågan att dömmasöfwer det sublima, och wi måste derföre wara i
säkerhet. Dock kalla tvi dessa naturföremål endast af den anledning
sublima, att de höja tvår själsstyrka, komma oß att upptäcka inom
oß en förmåga, hwilken gifwer oß mod att trotsa naturens skenbara
allmakt. Ty liksom wid det matematiskt sublima wår inbillnings-
kraft fann sin otillräcklighet, och wi då i wårt inre funno en mått-
stock, mot hwilken allt i naturen war litet, samt sdymedelst insågo
wak sfweklägseuhet öfwek naturen tia och med i deß pmätlighetz
så sörmärka wi wid det dynamiskt sublima tvår wanmakt som fysiska
wäsenden inför den oemotståndliga naturmakten, men upptäcka på
samma gång i wår frihet en förmögenhet att bedöma oß oafhän-
giga af naturen, en öfwerlägsenhet, på hwilken grundar sig en sjelf-
känsla, , som höjer oß öfwer den fara, med hwilken wår sinnliga
existens hotas -af naturen, så att, om också smenniskan kan gä un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
