Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kants esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 Kents esthetifka åsigter.
Beträffande modaliteten af de omdömen, som angå det
sublima, fä är nödvändigheten af det wälbehag, som de medföra,
icke fä lätt insedd som wid fniakomdöniena; ty då det sublima för-
utsätter receptivitet för iddey få taefwas det en högre kulturgrad
för deß nppfattande. Derföre är likwäl icke det sublima ett alster
as kulturen eller något konventionelt; utan det har fin grund iden
menskliga naturen, eller i det, som man kan tilltro hwarje mennika
med sundt förstånd, neml. anlag till känsla för (praktista) idöey
d. ä.- till det moraliska. Den som icke röres af hwad wi kalla sn-
blimt, som den säga wi, att han icke eget känsla ").
Kant har till analytiken bifogat en anmärkning, uti hwillen
han föker ytterligare tydliggöra sin uppfattning af det stöna och det
sublima, och derati han med anledning af det sednate kommer att
tala om affekterna. Affekterna skilja sig frän passionerna derigenom,
att de blott referera sig till känslan, då passionerna äro böjelser
och höra till begärförmägam de förra äro stormande och oöfwer-
lagda, de fednare äro ihållande och förenade med öfwerläggning;
wreden är en affekt, hatet en passion. Gudaft affekterna kunna
kallad sublima; ty i dem endaft hämmas själens frihet, men i pas-
sionen upphäfwcs den. Det godas ide förenad med affekt är entu-
siasm; esthetiskt fattad är denna sublim, emedan den är en kraf-
ternas spänning genom ideey hwilken gifwer sinnet en höjning mera
mäktig och waraktig, än den en äggelse genom fumliga föreställnin-
gar förmår gifwa« Hwatje affekt af kraftig bestaffenhet, d. ä."den,
fem wäckers medwetandet om tvär kraft att öfwerwinna hwarje mot-
stånd, ät esthetiskt sublim; men affekter af wek art kunna ej wara
sublima ").
U) Jemföra wi det stöna och det sublima, fä finna tvi-att de fni
till hwatandra i skarp motsats. Det stöna står i ett wißt beroende af
oeh sammanhang med sinnligheten; det sublima äter drager sig undan
sianligheten och lycktar uti en moralisk tillfredsställelse- Det har icke lyc-
kats Kant att vppwisa det gemensamma uti-begge och derigenom återföra
dem på en princip. .
U) Enligt Knuts uppfattning af det sublima, kan det sublima kvid
affekten endast beftci deri, att den, liksom de sublima naturföeemälen, ge-
nom sin styrka wäckcr hos oß känslan af wät fedägasfkihet såsom en af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
