Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kants esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kants esthetiska åsigter· 39
b) Deduttioueu as de rena esthetista omdömena
Deduktionen stall förklara möjligheten af de i Analysen upp–
ställda omdömen, den stall derföre wisa med hivad rätt det esthe-
tista omdömet ann-ändes på föremål, som icke genom begrepp äro
bestämda, eller, såsom Kant äfwen säger, legitimera de esthetiska om-
dömenas anspråk på allmängiltighet beträffande wälbehaget eller
mißhaget öfwer föremålens form. Det är dock endast fmakomdö-
mena, som tarfwa deduktion. Wid de sublima år det icke föremå-
len utan subjektets sinnesbestaffenhet, som bedömes; derföre är deras
exposition på samma gång deras deduktion; men wid smakomdömena
utsäges, att ett föremål är skönt, och detta omdöme gör anspråk på
erkännande af alla.
Smakomdömets egendomligheter äro: t) att det gör anspråk
på att alla deruti skola instämma, liksom wore det objektivt,
och 2) att det icke är bestämbart hwarken genom empiriska eller aprio-
riska bewisningsgrunder, liksom wore det blott subjektivt.
Kan smakomdömets anspråk på allmängiltighet grunda sig på en
objektiv princip för smaken? Nej, ty en sådan princip skulle då
wara en grundsats, under hivats betingningar man kunde snbsumera
ett föremåls begrepp, och så genom en slutledning bestämma, att
föremålet wore skönt; men detta är wid- sköna föremål omöjligt.
Smakena princip kan det-före ingen annan wara än omdömeskrafs
tens subjektiva princip. Dermed menar Kant, att fmakomdömet icke
grundar sig på bestämda begrepp, utan på sjelfwa förmågan att
döma, så att då wanliga omdömen fordra en samstämmighet af in-
billningskraft och förstånd, såsubfumeras uti smakomdömet icke åskåd-
ningar under begrepp, · utan förmågan af åskådningar (inbillnings-
kraften) under förmågan af begrepp (förståndet), så att den förra i
sekten öfverlägsen makt. Så fattas ätwen saken af hans efterföljare«
hwilka lägga denna uppfattning till grund för deras sätt att bestämma
det tragiska såsom en frihetens kamp th affekten. Men hans definition
pä entusiasmen wisar, att han här äfwen hast för ögonen en öfwerens-
yftämmelse emellan den sedliga wiljan och affekten- Detta passar dock icke
in i stycket hos Kant och upphäfwessgenont en inskjuten anmärkning. att
hwarje affekt är blind och gör för menniskan omöjligt att öfwerlägga och
fritt bestämma sig efter grundsatsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
