Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Schillers esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 Schillers esthetiska åsigter.
smärta och nöje; således åfwen här en ändamålsenlighet, som har
sin grund i en åndamålswidrighetv Ju närmare ändamålsenlighe-
ten ligger oß,s ju högre år lusten, och då den moraliska ändamåls-
enligheten ligger oß närmast, stänker det oß det största nöje, att se
huru sedelagen i deß strid med naturkrafterna (så yttre, som inre
drifter, passioner, affekter m. m.) likwäl icke förlorar sitt wålde öf-
wer menniskohjertat «). Ett sådant skådespel erbjuder oß Trage-
dien, hwars gebit omfattar alla möjliga fall, uti hwilka en natur-
åndamålsenlighet uppoffras för en moralisk, eller en lägre moralist
för en högre sådan. Då den tragiske skalden sålunda har som mål
att bringa oß till lefwande medwetande känslan af den moraliska
ändamålsenligheten, och då en krafts styrka endast kan mätas efter
de hinder, som den öfwerwinner, så måste mennistan såsom sinnligt
wäsende djupt och häftigt lida, för att kunna som sörnuftswäsende
wisa sig oafhängig as plågorna. Patos (lidande) är derföre det
första och oeftergifligaste wilkor för en tragedi; och framställningen
deraf får gå så långt, som det kan ske utan undertryckande af den
moralista friheten. Hjelten måste hafwa lidandets fulla laddning
och synas känslig för lidandet. Men lidandet år icke framställnin-
gens yttersta mål, icke den omedelbara källan till förnöjelse. Det
patetiska-år blott esthetiskt så framt det år sublimt, och det sublima
härstammar endast ur förnuftet Den tragiska konstens andra lag
I) Sambandet emellan det sublima och det rörande, hwilka båda af
Schiller sammanställas såsom lika i sina werkningar, få witånka oß på
följande sått. Då det sublima enligt Kant icke ligger i föremålen utan
i stämningen, så kan denna stämning wäckas på nvå sått: antingen ge-
nom ett föremål, som kommer oß sjelfwa att mot detsamma reagera, eller
genom framställningen af en person, som i wår åsyn gör motstånd mot
yttre inflytelser Detta sednare röret oß och wåcker så hos oß den sublima
stämningen. J båda fallen år mitt förhållande rent subjektivt och en öf-
wergång’ från stämningen till konstverket sinnes icke; huru ett sublimt
konstwerk kunde wara- möjligt, då det sublima ligger blott i stämningen,
det hwarken har Kant förklarat eller kunde han förklara. Men det war «
dock just detta, som Schiller behöfde, ty konstverket och konstnärswerks
samheten intresserade honom förnämligast; han fann denna .öfwergång,
som wi strax skola se, genom införandet as det Aristoteliska medlidan-
det, en wåndning, som just utgör det egendomliga i uppsatsen öfwer "den
tragiska konsten."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
