Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Schillers esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schillers esthetifka äsigter. 49
är derföre framställningen af det- moraliska motståndet emot lidan-
det; sä att en öfwersinnlig kraft synes beherrsta eller bekämpa af-
sekten. Detta wisar sig i det yttre sålunda, att alla de organer,
som blott lyda naturen, förråda lidandet, men de delar, hwilka icke
höra under den.djurista instinktens blinda wälde, förräda intet eller
blott ringa spär af lidandet, synas säledes i en wiß grad fria «). Af
ofwanstäende följer dock icke, att den moraliska och den esthetiska
synpunkten för bedömandet af en handling är en och densamma, så
att hwad som är moraliskt berättigadt, på samma gång är esthetiskt
brukbart. Ur moralist synpunkt kräfwes, att menniskans wilja är
öfwerensstämmande med förnuftets fordringar; ur esthetisk synpunkt
kommer endast förmågan af wilja i betraktande, och en handling är
esthetisk, om den förräder en sä stark wiljekraft, att ingen känsla,
hur mäktig den än mä wara, förmår att undertrycka sinnets frihet.
Det är icke der fråga om kraftens rigtning, utan om kraften; det
är icke sedligheten i sig, utan friheter-, som intresserar, och den förra
behagar inbillningskraften endast få wida den fynbargör den sednare.
— Framställningen af en affekt och företrädeswis en sorglig affekt
wäcker hos oß ett sympatetiskt lidande, ett lidande med; och det är
just ett sådant, som tragedien åsyftar wäcka. Med detta medlidande
menas icke en tillfällig känsla, utan en reproduktion af ett främmande
lidande. Den tragiste hjelten måste wara så beskaffad, att wi ögon-
blickligen äro i stånd att inskjuta wärt eget jag under hans till-
stånd «). Det nöje, som medlidandet stänker, har sin grund deruti,
s) Det patetiska, som Schiller här utweeklar, är det negativt pate-
tiska. — Patos kan äfwen fattas i positiv betydelse, och man menar dä
dermed icke det sedligas strid mot affekten, utan bådas förening, sä att
subjektet äfwen med hänseende till sin själs natursida är genomträngdtoeh
beherrskadt af en sedlig ides hwilken det genom energiskt handlande sträf-
war att fönverkliga (sä Antigone af syskonkärleken). Det negativa patos
äter är- subjektets bewarande af sin frihet midt under lidandet, och sä en-
dast sattas det patetiska af Schiller. Jfr. 1:sta kapitlet not. 22. —-
Den anmärkning kan dock göras mot Schillers framställning af det ne-
gativt patetiska, att lidandet endast fattas som ett fysiskt
«) Genom denna wänduing wille Schiller, utgäende frän Kants upp-
fattning af det sublima, tvinna en berättigad plats ät konstverket Med
den nämnda uppfattningen af medlidandet kommer wäl ä ena sidan lidan-
det uti konsten endast t betraktande sä wida- det är tvärt (Kants «sublima
Ljunggren. Esthetiska Systemer. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
