Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Schillers esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 Schillers efthetiska äsigter.
i gestalten. Frihetens inwerkan pä gestalten stör icke deß stönhetz
friheten gör sig i sina yttringar pä sätt bch wis sjelf till natur och
underkastar sig de lagar, som gälla för allt sinnligt, hwadan natu-
ren fär fä till sägandes med friheten dela sitt wälde. Det är irö-
relsernas spel, som friheten yttrar sig, och gestaltens skönhet under
frihetens inflytande är Behaget. Liksom Lessing sätter Schiller
behaget i rörelsens skönhet och liksom denne inskränker han behaget
till blott menniskan. Behaget wisar sig endast i de rörelser, hwilka
owilkorligt beledsaga de friwilliga, ett wißt ändamål afseende rörel-
serna, och hwilka icke uttrycka hwarken nägon bestämd wiljoyttring
ej heller nägon blott naturdrift, utan blott en omedwetet medkän-
gande känsla. Schiller kallar dessa rörelser de s ympatetis ka
och räknar dit minspelet, åtbörder, som beledsaga talet, armens linie,
dä den griper efter nägot m. m. Sädana rörelser kunna blifwa
habituella och bilda fasta drag. Dä behaget är en yttrings af fri-
heten och fä beskaffad, att den icke störer den af sinnligheten bero-
ende gestaltens fkönhet, fä kan behaget icke sinnas, der sinnlighet
herrskar öfwer förnuftet eller twertom, utan endast der sinnlighet och
förnuft, pligt och böjelse sammanstämma, der således en hel och full
mensklighet finnes. Endast i en skön själ kan dygden hafwa blifwit
böjelse, kan sinnligheten fritt och omedwetet sammanstämma med den
sedliga impulsen; grazien är det lätta osökta uttrycket af en sådan
själ ’). Schiller kallar derför behaget en "personlig förtjens ," "en
gunst, som sedligheten wifar sinnligheten."
Äk behaget uttrycket af en skön själ, sa är wäkdigheteu ut-
trycket af en sublim sinnesbefkaffenhet. Det gifwes nemligen sådana
böjelser, som icke enligt fin natur kunna genomträngas af sedlighet;
dä deras fordringar hota att inskränka wiljans frihet, sä mäste wil-
’) Schillers framställning af behaget är förträfflig; men dä han
frän sin filosofiska ståndpunkt icke kunde angifwa den yttersta grunden,
som möjliggör den harmoni emellan sinnlighet och sedlighet, ur hwilken
han sä skarpsinnigt härleder behaget; lä kan man icke säga, att han fullt
nöjaktigt förklarat detta begrepp. Sednare esthetici hafwa fattat be- -
greppet "behag" i widsträcktare betydelse än Schiller här tager det. Re-
dan Holm hade dock bestämt behaget som det stöna i rörelse, och denna
bestämning hade af Mcudclsohu blifwit upptagen samt återfinnes i Les-
sings "Laotoon."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
