Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Schillers esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schillers esthetiska äsigter. 53
.jan mot dem göra motstånd och söka beherrsta dem. Driftens be-
herrskande genom moralist kraft är andlig frihet, och dennas uttryck
i gestalten är wärdighet. Wärdigheten yttrar sig i gestalten ge-
nom underttyckandet af de rörelser, hwilka icke höra till affektens
(naturdriftens) egen sfer, utan hwilka denna drift will aftwinga fri-
heten, under det de, hwilka omedelbart åtfölja affekten, icke kunna
undertryckas. Sä se wi t. ex. hos en menniska, som har wärdig-
het, att om en häftig affekt uppskakar henne, musklerna spännas
krampaktigt, stämman qwäfwes m. m.; men alla as hennes wilsa
beroende rörelser blifwa lugna, ansigtsdragen fria, ögon och panna
klara. — J korthet: behaget är den rörelsernas bestassenhet, hwil-
ken wisar, att mennistan lyckats med sedligheten genomtränga sin
natur; och wärdigheten uttrycket af wäldet öfwer de böjelser, hwilka
tillfölje af sin natur icke kunna af sedligheten genomträngas «). Men
pä det behaget icke skall förwexlas med själlöshet, som är god, dä
den icke känner retelse till det onda, sä måste behaget förenas med
wärdighetz och på det wärdigheten icke må synas som ett under-
tryckande af all naturlighet, måste den wisa behag, d. ä. en af sed-
liga motiver genomträngd sinnesbeslasfenhet. Schillers utweckling
af det Kantsta "idealet« kan sammanfattas i följandet normaliden
inskränkes till den arkitektoniska skönheten, wid hwilken sedligheten
endast medelbart kommer i betraktande; deremot är förnuftsidens ut-
tryck i gestalten ett werk af menniskans egen werksamhet, i det hon
s) Allt synes här gä ut uppå, att menniskan skall sedligt pånyttfö-
das; har denna pånyttfödelse försiggått, dä komma behag och wärdighet
af sig sjelfma. Mennistans sträfwande att sedligt utbilda sig tyckes dä
sammanfalla med sträfwandet efter skönhet, hwarföre mängen fattat sed-
lighet och konst som i grunden identiska. Denna risigt har länge her-
skat; man har ansett konstwetket som en yttring af en själ, hwilken lyckats
genom sitt sträfwande blifwa engäng för alla stön. och konstwerket skulle
enligt denna äflgt blott återspegla konstnärens sköna individualitet Ur
denna uppfattning härleda sig sädana dramer, uti hwilka konstnären i
hufwndpersonen skildrar fin egen sedliga sträfwan Schillers "Die Rän-
ber" t. ex. hörer hit), ur den härleda sig de moderna konstnärsdramerna
m. m. Men ä andra sidan se wi, att icke den mot naturen stridande,
utan den med naturen ett blifna sedligheten är den tanke, srm Schiller
här häller pä, och af den följer, att konsten har att framstillla ej blott ·
en skön form, utan en form, som uttrycker ett innehåll·
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
