Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Schillers esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schillers esthetifka åsigter. 55
fullkomlig wexelwerkan, dä wore menniskans ide.realiserad; men
detta är ett inäl, som hon wäl kan närma sig, men aldrig uppnä.
Men gäfwes det fall, i hwilka wi pä samma gäng kunde känna
oß såsom materia och ande, dä skulle wi uti dessa haswa en sull-
ständig åskådning af det menskliga i deß helhet, och dä skulle hos
oß wäckas en ny drift, i hwilken sinnlighet och förnuft skulle ge-
nomtränga hvarandra. Denna drift kallar Schiller den lekande
werksamhetsdriften (Spieltrieb) 9). Den sinnliga driftens ob-
jekt är lif, formdristens är igestalt, den lekande werksamhetsdris-
tens objekt mäste derföre wara leswande gestalt, d. ä. stön-
het 1««). Det blott af känslan uppfattade lifwet är gestaltlöst, den
blott tänkta gestalten är liflös; endast om lifwet sär form i för-
ståndet, och formen lefwer i känslan, winner lifwet gestalt och ge-
stalten lif, och endast så uppkommer skönheten. En sådan drift
måste gifwas, ty förnuftet fordrar en gemenskap emellan de båda
andra drifterna, alldenstund först enheten af realitet och form, till-
fällighet och nödwändighet, fulländar mensklighetens begrepp. Dä
förnuftet fordrar, att en menskligbet skall existera, har den dermed
’) Det Schiller-ska "Spieltrieb" är ett föga lyckligt waldi ord. Som
man sinnet, har han lånat det frän Kant, och han menar det-med en fri
lek emellan själskrafterna, en naturenlig werksamhet, som pä samma gäng
är en salig fröjd, hwarivid han etindrar, för att förklara detta, om de
Olympista Gndarnas lif. Schiller söker rättfärdiga ordets begagnande
dermed, att "tyskan med ordet "Spiel« plägar beteckna det, som hwarken
är subjektivt eller objektivt tillfälligt och dock hwarken i inte eller yttre
hänseende nödigt. Dä nu sinnet wid äftädandet af det sköna befinner sig
i ett lyckligt medium emellan lag och behof, så är det, just emedan det
delar sig emellan begge, undandraget begges twäng" —- Pä wärt språk
är detta ord soöfwersättligt. "Speldrift" eller "lekdrift" kunna icke begag-
nas tillsölje af den twetydighet, som widläder dem.
U) Till förekommande af mißförständ gör Schiller följande tillägg:
"Ett marmorblock, fastän det är och förblifwer liflöst, kan blifwaleswande
gestalt under konstnärens hand, och en menniska, fastän hon lefwer och
har gestalt, är derföre icke pä längt när lefwande gestalt. Tertill böter
att hennes gestalt är lif och hennes lif gestal." —- Med detta uttryck,
som än närmare bestämmes genom hwad här nedan yttras om formen,
har Schiller uttalat det sköna objektets grundätstillnad frän de wanliga
tingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
