Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Schellings esthetiska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 Schellings esthetista åsigter.
Undersökningen fortgär derpä till konstruktionen af konstens eller
konstwerkets forni. Gud är wäl den absoluta orsaken till all konst;
men Gud producerar omedelbart och ur sig sjelf blott tingens ideer,
de verkliga tingen i den reflekterade werlden äter medelbart. Det är
dä det inneboende gudomliga hos menniskan, menniskans ideella ewiga
begrepp i Gud, hennes genius, geniet, som producerar konstmeri
tet. Derefter utwecklas wissa formella egenskaper, motsatsen emel-«
lan det sköna och sublima, emellan det naiva och sentimentala, styl
och maner-.
Konstwerldens reala sida är den bildande konsten, som wi-
sar det ändligas inbildande i det oändliga, och deß ideela sida är
den talande kons ten, det oändligas inbildande i det« ändliga.
J bada dessa former återkomma alla enheterna, den reala, den ideela
och den, deri begge äro lika, och deras bestämmas de särskilda un-
derarterna. Sä indelas den bildande konsten i mus ik, måleri
och plastik och som underafdelningar as den sednare sättas arki-
tektur, basrelief och skulptur; den talande konsten inde-
las i den lyriska, episka och dramatiska poesien.
Schellings förklaring af geniet såsom en uppenbarelse af gudo-
mens skapande kraft, den höga wigt han under sin första period
lade wid det esthetiska, utgjorde en af de kraftigaste rötter, hwarur
den tyska nyromantiken drog sin näring. Swårt wore att här skil-
dra de många stridiga rigtningarna i Nommttikm, hwilka endast deri
stämma öfwerens, att de utgjorde en opposition mot "upplysnins
gen," revolutionen och« den genom fransmännen utbredda s. k. klassiska
bildningen. Det hörer också icke hit; romantiken har mera bety-
delse för litteraturhistorien än för esthetikens historia. Romantikeri »
som detta påstående endast kan sägas gälla om en konst, plastiken, och
äswen i den med inskränkning; t tillämpningen pä den moderna konsten
stöter man deßutom genast pä oöfwenvinneliga smärigheter. Det är dock
antikens klassiska skulpturwerk, som synas närmast haswa föreswäfwat
Schelling och frän hwilka han hämtat sin föreställning om den högsta
konstskönhet Samma uppfattning i förening med samma swärigheter
finner man äfwen i de följande systemerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
