Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Solgers system. 29
makande «). Allt går sålunda ut på en oupphörlig werksamhet, ge-
nom hwilken det absoluta sätter sig sjelf som produkt och sedan upp-
häfwer produkten. Denna werksamhet år, som man ser, af dubbel
art-, antingen yttrar den sig deruti, att det gudomliga genom till-
intetgörelse af sig sjelft ingår i ändligheten (det gudomligas rigt-
ning mot ändligheten), eller ock upphäfwes den ändliga produkten,
för att genom denna negation blifwa det sant wäsendtliga (det änd-
ligas rigtning mot det gudomliga)., Bäda dessa rigtningar äro i
gudomen ett; men i werlden falla de utom hwarandra· Betrakta
wi närmare denna rörelse, så se wi att negativiteten der är förherr-
skande. Det gudomliga uppenbarar sig endast i werkligheten för att
det upphäfwa sig; först is det ögonblicks då wi gå under, blifwa
wi medwetna af den gudomliga iden och med oß går äfwen iden
under, så widt den i oß är. Solger säger detta wara ironis kt.
Dessa Solgers silososista åsigter ligga till grund för hans esthe-
tiska. Werksamheten och följaktligen fantasien är ett hufwudbegrepp
t hans esthetik, och man skulle kunna säga, att hela hans förklar-
ring af det sköna är en redogörelse för konstnärswerksamhetens be-
tydelse. Det högsta uttryck för denna werksamhet finner han i be-
greppet ironi 1«).
I) Jfr. Solgers uppsats: «Philosophische Gespråche lider Seyn,
Nichtseyn und Erkennen," i Nachgelassene Schkiften Band. Il.
’) J ett bres till sin bror redogör Solger för det esthetiska problem,
hwarö lösning han sökte. och wi tillåta oß att meddela detta ställe, så-
som upplysande för uppfattningen af Solgerskasystemet i deß helhet. —-
"Mitt egentliga problem« skrifwer han, "är detta: huru år det möjligt,
att uti en timlig och såsom sådan bristfällig företeelse likwål ett fullkom-
ligt wäsende kan uppenbara sig? Ty att skönheten ligger deruti, det
hafwa alla dunkelt känt, och de hafwa derföre sökt att förena de hwar-
andra mest motsägande ting. Lösningen är denna: de förenas genom ett
fullkomligt handlande af en wisz bestämd art, hwilket kallas konst, Detta
handlande äger rum endast i det moment, då iden eller wåsendet intager
werklighetens ställe och just derigenoin werklighetenför sig förintas. Detta
är ironiens ståndpunkt Ur detta bewisas sedan, att konsten har sitt egent-
liga säte i förståndet, det wäsendtliga, icke det reflekterande förståndet Detur
utvecklas widare bildande och reflekterande fantasi, sinnligt utförande,
humor, betraktelse och» qwickhet." Solgers "Nachgelassene Schrifien und
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
