Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 Solgers system
J enlighet med den wigt han lägger på werksamheten kallar
han esthetiken filosofisk konstlära, förklarande, att ingen skönhet
sinnes utom den genom konftnärswerksamheten frambragta, emedan
uti det sköna är en ur sjelfmedwetandet hämtad tanke nedlagd, hwa-
dan sålunda icke i naturen något skönt kan sinnas «). Af samma
skäl räknar han efthetiken till den praktiska filosofien «).
Solger delar sin Efthetik i trenne delar: läran om det sköna,
läran om konsten och den speciella konstläran.
s. Litruu om det stöna.
Läran om det sköna har twenne underafdelningar: deduktionen
af det skönas ide samt framställningen af de motsatser och relatio-
ner,- genom hwilka det skönas idee blir werklig.
1) Deduktiøtmt af det stöttas ide. Säsom wi ofwan nämnt,
war det sköna för Solger ett gifwet faktum, och det är derföre icke
underligt, att man straxt mötes af en definition på det sköna. Det
sköna, säger han, är ett föremål för tvär warseblifaing, uti hwilket
wäsendet och det smuliga äro fä innerligt förenade, att wi wid war-
Briefwechsel," herausgegeben von Lud. Tieck und Fried. v. Naumer. Leipzig
1826. Band. I. s. 360.
«) Häremot kan dock inwändas, att konsten ingalunda kan uti natur-
föremålen nedlägga en tanke, hwilken icke redan der i wiß mening före-
finnes, hwaraf dä följer, att skönhet, om ock en lägre, är åtminstone
möjlig i naturen. — Att äfwen Solger sjelf kunde finna naturen skön,
wisar ett ställe uti hans Machgelassene Schriften" (V. l. s. 39). der han
med glödande färger skildrar en dal i Schwyz. «Wi skulle nästan wilja
tro,« iäger han, "att det lyckats en medweten konstnärs hand att här fram-
ställa ett fullkomligt objektivt werk, ett werk, hwilket innehåller den änd-
liga naturens hela skönhet, liksom konstverket innehåller det oändliga.
Men,«- tillägger han, "jag wet wäl, att denna tanke är ofitosofifk.«
sI) Att esthetiken hiva-eken hörer till den teoretiska eller den praktiska
filosofien, utan tillhörer ett gebit, hwilket ligger utöfwer begge, skola wi
hos Hegel finna närmare ntredt. Solger anade ocksä detta; ty han af-
wisar sci wäl det rent teoretiska nppfattningösättet af det sköna som ock
äsigten att konsten wore ett rent praktiskt handlande, samt framhåller med
eftertryck, att konsten ät sä wäl teoretisk som praktisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
