- Project Runeberg -  Framställning af de förnämsta Esthetiska Systemerna / Första Delen. Från och med Kant till och med Hegel /
81

(1869) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Solgers system. 81

seblifwandet af det fednare utan eftertanka och reflexion äfwen fatta
det förra. J det sköna ingå sålunda de hvenne motsatser, hwilka
all filosofisk forskning sträfwar att förena, nemligen å ena sidan en
individuell sinnlig företeelse och å andra något allmänt, wäsendtligt,
ett begrepp i företeelsen; den egendomliga arten af dessa motsatsers
förening i det sköna samt möjligheten af en sådan förening är hwad
efthetiken har att Utreda, och utredandet deraf är lösningen af det
skönas problem

Solger skiljer emellan twenne kunstapsartey en lägre och en
högre. Den lägre är det wanliga ofullkomliga medwetandets kun-
skap På denna ståndpunkt kan icke det sköna förklaras. Ty det
wanliga förståndet kan aldrig till enhet förbinda motsatserna, det
hänför wäl den ena pä den andra, men om dessa än sammanträffa i
wissa punkter-, kommer dock aldrig någon fullständig enhet till stånd;
förbindeler blir blott relativ och formell. Wi lära genom förstån-
det icke känna hwad tingen i sig äro, Utan blott deras förhållande
till hwarandra. Lika ofullkomligt som wärt tänkande, lika ofull-
komligt är wårt handlande på denna ståndpunkt. Uti handlandet
och wiljandet yttrar sig wårt sjelfmedwetande, i det att wårt enkla
jag bestämmer sig uti en wiß rigtning på ett föremål. Men denna
fjelfbestämning är beroende af en förutgående bestämning genom nå-
got utom oß och af oß oberoende, ware sig af ett allmänt begrepp
eller af ett enskildt föremål. J det wanliga lifwet förenar sjelfmed-
Ioetandet aldrig allmänt och särskildt, utan är än företrädeswis bestämdt
af det ena, än af det andra, och är för båda lika indifferent. Det
ofullkomliga i denna kunskap, genom hwilken nsi hwarken lära känna
tingen i sig eller wårt eget sanna wäsende, gör en högre nödwän-
dig, och denna måste wara den nysznämnda alldeles motsatt. Uti
den mästesålunda allmänt och särskildt från början wara ett, och
wårt sjelfmedwetande sammanfalla med denna enhet samt dymedelst
med tvärt wetande om tingen. En inre erfarenhet bekräftar äfwen,
att det werkligen i oß sinnes, otillgänglig för det manliga förstån-
det, en region, i hwilken wissa uppenbarelser om denna alla tings
ewiga omedelbara enhet komma os; till del, och denna kallar Solger
det högre s jelfmedwetandet. Detta högre sjelfmedwetande är
åskådning, betraktad såsom den uppfattande, och ide betraktad som

den uppfattade enheten af motsatserna; men wanligen sammanfattar
Ljunggren Csthellfta Systcmer. v

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamesth/1/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free