Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 Solgers system.
Solger båda under benämningen ide «). Det wanliga förståndet
stulle icke söka att förena motsatserna, om det icke förutsatte, att dessa
ursprungligen wore ett och detsamma; och således ligger iden äfwen
till grund för förståndets werksamhet, men den fattas icke då såsom
enhet, utan såsom söndrad i sina beståndsdelar. Denna splittring
upphäswes, då iden, i motsats till det lägre medwetandet, framträder
och upphäswer detta, hwilket derigenom upptages i iden. Jden wi-
sar sig som den sanna enheten af de genom förståndet blott på
hwarandra refererade motsatserna; den förwandlar sig sjelf i rela-
tioner och tillintetgör derigenom det wanliga förståndets.
Jdens rigtning mot existensen kan på twå sätt fattas. An-
tingen utvecklar sig iden i motsatser, hwilka ömsesidigt uttömma
hwarandra och hålla hwarandra i jemnwigt; det är iden som natur,
i hwilken allt består i utvisats och relation. Då iden i naturen
blott yttrar sig som den makt, hwilken håller krafterna i jemnwigt,
så kan den icke der som enhet framträda, följaktligen kan uti natu-
ren icke skönhet finnas· Endast om naturen fattas som werldssystem
kan man tala om hennes stönhetz men hon är då icke ett föremål
för den omedelbara warseblifningen, utan endast för tanken och in-
billningskraften —- Eller ock kan iden fattas som den till grund
för alla motsatser liggande enheten, hwilken marseblir motsatserna
såsom warande endast modifikationer af enheten sjelf eller sådana,
uti hwilka det ena och samma återfinner sig sjelft. Detta är iden
som det högre sjelfmedwetandet.
Till sitt wäsende är iden en, men tillfölje af de olika förhål-
«) Åskådningen (naturligtwis menas här en intellektuell) är för
Solger det samma som Schellings absoluta åskådning, hwilken war på
en gäng den punkt, der den mensiliga intelligensen sammanfaller med den
absoluta, och det organ, hwarigenom alla motsatser fattades såsom till
sitt wäsen identiska. Jden åter är det genom åskådningen fattade objek-
tet, enheten af motsatserna. Iden är det absoluta, men icke som Schel-
lings absoluta orörligt, utan inbegripet i en oupphörlig proceß. Den
gudomliga iden är sålunda motsatsernas enhet, tänkt såsom werksamhetz
den producerar ständigt sig sjelf. — Hwad Solger här kallar den högre
kunstapsarten är i sjelf-va werket intet wetande, utan ett själstillstånd,
en känsla· Jfr. Lotze Geschichte d. Æsthetik in Deutschland. München
1868, sj 160.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
