Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 Solgers system.
uti den, upplöser deß motsägelser och sätter sig i deß ställe. Denna
ståndpunkt, på hwilken wi fatta den werkliga werlden som en up-
penbarelse af det gudomliga lifwet, år det skönas ståndpunkt. Det
sköna år det gudomligas lefwande utweckling i werkligheten, hwari-
genom hwarje begrepp skapar sig sjelf sin existens, så att begreppet
blir lefwande gestalt och gestalten begreppets omedelbara nårwaro.
Hårwid begagnar iden wårt personliga medwetande såsom den ge-
nomgångspunkt, genom hwilken den inströnnnar i werkligheten för
att förwandla denna till något wåsendtligt. Derpå beror kon-
stens nödwändighet; konstnärsindivideu år endast ett af ian sylldt
käril ««).
Då det sköna framstår såsom ett sullåndadt resultat, så tyckes
det som wore det sköna något teoretiskt; men hufwudsaken wid det
sköna år dock, att det af iden år frambragt, och sålunda år det stöna
något praktiskt Det teoretiska i det stöna gäller endast så widt det
praktiska förwandlat sig i teoretistt, och ett skönt objekt kan endast
is Med stöd af detta och flera andra ställen i Solgers skrifter för-
klarar Weisse, att Solgers esthetik år teosofisk d. å. att- den omedelbart
ur Gudomen härleder det stöna. — Solgers allmänna filosofiska grund-
åsigt år werkligen teososisz ty, enligt hwad wi förut nämnt, fattar han
det absoluta eller Gud som en werksamhet, hwilken beständigt såiter sig
sjelf såsom produkt, och på ett ställe i "Ervin" (Th. ll. s. 12s kallas de
enskilda tingen "Guds språk," emedan de framgått ur Gads skapande
tänkande. Hwarje enstildt ting tyckes sålunda utan mellanbegrepp wara
hårledt ur det högsta. —- Hwad åter angår Solgers uppfattning af det
stöna, så kan den kallas endast medelbart teosofisk; ty det stöna år icke
omedelbart skapadt af Gud. Det i texten anförda ställe gör wål konst-
nårsmedwetandet till en blott genomgångspunkt för det stönhetsskapande
gudomliga; men enligt hwad wi straxt få se, ansåg Solger icke, att konst-
nåren war ett blott wiljelöst werktyg, och hans förhållande till gudomen
uppfattade han på följande fått: den gudomliga werksamheten, hwilken-
om den blott realiserade sig i enskilda produkter, aldrig skulle blifwa
fullständigt förwerkligad, tager åfwen som totalitet werklighet, och detta
sker uti den konstskapande menniskans förmåga eller i fantasien. Fanta-
sien är sålunda den wår kraft, uti hwilken den gudomliga skaparekraften
i sin helhet kommer till werklig tillwaro i fenomenwerlden. Och sålunda
år det endast medelbart eller genom konstnärsfantasien, icke omedelbart,
som det sköna härledes ur gudomen. Jfr Schelling ofwan sid. 73 och 74.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
