Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 Solgets system.
skönheten störes af själen, själens skönhet af kroppen, nödwändighe-
tens skönhet saf friheten o. s. w. Resultatet blir, att inom den
wanliga existensen ingen skönhet kan sinnas.
Han uppställer deruppå motsatsen emellan idens enhet å ena
sidan och å andra sidan werkligheten, här fattad såsom·den sfer, uti
hwilken motsatserna begränsa hwarandra, och hwilken således år fylld
af sitt wåsende (jsr sid. 82 om de twå sätt, på hwilka iden kan
fattas); denna motsats kallar han motsatsen emellan det gudom-
liga och det jordiska. Jnom båda gebiten kan skönhet tänkas.
Wäl sinnes icke inom det gudomliga någon sinnlighet, men i fan-
tasien tager det gudomliga en lefwande gestalt, en gestalt, som icke
i werkligheten har sin motswarighet, t. ex. madonna-idealet. Den
jordiska skönheten består deruti, att de werkliga tingen uti sin egen-
domlighet uttrycka sitt wäsende. Wäsende och sinulig företeelse äro
förenade i båda gebiten; men inom det gudomliga är wäsendet och
inom det jordiska är sinnligheten det öfwerwägande. Huru dessa
skönhetens beståndsdelar inom båda gebiten skulle kunna med hwar-
andra förenas, är dock oförklarligt, ty i och för sig äro de ofören-
liga. Men då skönhet skall finnas, der ändligheten blifwit ide och
iden ändlighet, så kunde det synas som wore det sköna ett tredje,
hwaruti jordiskt och gudomligt fullt försmältz men ett sådant sinnes
icke, ty båda äro skarpt från hwarandra skilda, och det jordiska kan
icke genom stegring förwandlas till det gudomliga. —- Men en öf-
wergång emellan begge gebiten, emellan ide och werklighet, måste
sökas, om skönhet skall wara möjlig. Denna öfwergång kan endast
ske genom en werksamhet, som måste utgå från iden s). Oswa-
vgången kan wara af dubbel art. Antingen kunna motsatserna fat-
tas såsom inbegripna i rigtning emot hwarandra och den ena ut-
wecklande sig ur den andra motsatsen emellan det sublima och sköna
i inskränkt mening), eller ock» förinta de hwarandra ömsesidigt, så
att i det moment, der de sammanfalla, upphäfwer den ena den an-
S) Pä denna punkt iutweckligen införes uti "Erwin" begreppet "werk-
samhett och utwecklas der närmare. J Föreläsningarne deremot nämnes
endast i förbigående, att öfwergcingen leder till det oumbärliga beboswet
af en werksamhet samt att denna werksamhet måste utgå från iden· —
Man har icke här att tänka på konstnärswerksamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
