Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Solgers system. , 87
dra, och just denna akt är skönhetens moment (motsatsen emellan
det tragiska och komiska). Dessa bäda slag as öfwergäng skola nu
betraktas.
Är iden inbegripen i rigtning mot werkligheten och utwecklas
den sednare ur den förra, fattad såsom den ursprungliga enheten,
då haswa wi det sublima, som är·det stöna, uti hwilket wi finna
idtn som lefwande werksamhet. Emedan den sublima företeelsen upp-
fattas såsom frän iden utgående, sä yttrar den sig alltid i form as
en akt; derföre kunna icke "negativa ting» wara sublima, men wäl
hwarje kraftstoncentrering, såsom korthet och tystnad; massor äro
sublima endast om de uppenbara en kraft. Jnför det sublima känna
wi oß små, om wi jemföra det med oß sjelfwaz men afseendet pä
mår egen person bortfaller, dä wi rätt satta det V). Dä idens ut-
wecklingsrörelse kommit till ro och afslutning, uppkommer wärdigs
het, som är idens afslutade, men ännu sortdallrande rörelse, är det
sublima som hwardagstillständ. Det omedwetna handlandet efter
ideer förlänar wärdighet10). — Den mot det sublima motsatta rigt-
ningen är den, då werkligheten ur sig utwecklar sitt eget wäsende.
Föranleder oß ett föremål att återföra motsatserna på en till grund
för dem liggande ide, så kalla wi ett sådant föremål skönt i in-
«) Solger bar med sin desinition på det sublima träffande uttryckt
deß wäsende; ty det är idens werksamma kraft uti det enskilda tinget,
som gör att detta blir sublimt och höjer det öfwer allt annat i deß om-
gifning. Men då Solger förklarar det sä, att föremålet ännu icke är
genomträngdt af iden, utan denna håller på att deri nedstiga, så synes
han hafwa tänkt sig detta idens inbrytande i werkligheten blott såsom en
formlös kamp, hwilken ej ännu utwetklat en klart begränsad gestalt, hwar-
före han också kallar- det sublima "den blifwande skönheten." Men
els-men om det sublima i wiß mening är formlöst, så snäste dock sjelfwa
denna formlöshet wara stön. «
Hwad angår Solgers påstående, att negativa ting icke kunna wara
sköna, emedan uti dem ingen werksam kraft röses, så tål det wid en in-
skränkning De kunna nemligen röja spåren af en förut werksam kraft
och frän den sidan sedda wara lika sublima som de, hwilka antyda en
koncentrerad, men ännu ej utbruten kraft; så kunna t. ex. en ruin, ett af
lik öfwersälladt slagfält wara sublima.
IC) th Schiller (ofwan sid. 53), med hwars bestämning af värdig-
heten den Solgersta öfwerensstämmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
