Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Solgers system. , 97
ena icke blott betyder den andra, utan är hwad hon betyder U).
Symbolen har kraftigare sinnlighet än allegorienz men denna sed-
«) Solgers "symbol» och "allegori" är i hufwndsak detsamma, som
romantikema kallade "antikt" och "romantiskt« och Schiller "naivt" och
"sentimentalt.« Men dä romantikerna utsträckte denna motsats öfwer de
olika tidsäldrarnes hela dikts och tänke-sätt, fä inskränker Solger sym-
bolen och allegorien uttryckligen till konsten. Hwad som för romanti-
kerna endast war ett historiskt fenomen, det ansåg sig Solger hafwa här-
ledt ur konstens egen ide-. Wäl säger han, att symbolen fullständigast
framställes uti den antika och allegorien uti den nyare konsten, men der-
med skall icke wara sagdt, att symbol och allegori äro synonyma med an-
tik och modern, de förra äro endast nödwändiga rigtningar af konstwerks
samheten, hwarföre ocksä den ena aldrig förekommer ren, utan är förenad
med den andra. Antik och modern konst uttrycker Solger genom beteck-
ningarna: konsten pä naturens och pä individualitetens ståndpunkt
· Dä emellertid symbol fullständigast framställas i antik och allegori
i modern konst, sä torde en blick pä dessa konstidealer kunna bäst tyd-
liggöra, hwad Solger i grunden menar med sina uttryck. Den antika
konsten framställer klarast den fullständiga genomträngningen af ian och
den finnliga gestalten; uti gestalten sinnes intet, som icke uttrycker be-
greppet, och i begreppet intet, som icke uti gestalten är uttryckt. Detta
samma uttrycker Solger med de orden: att symbolen är den i objektet
fullkomligt närwarande werksamheten. "— Den kristna werlden har ett
djupare innehåll än antiken, ett innehåll, som icke längre uti konsten har
sin högsta form. Den antika enheten emellan ande och sinnlighet är här
bruten, och konsten kan icke sä som i antiken förena dessa, utan det blif-
wer alltid sä att säga ett öfwerskott af ande, som"icke i gestalten kan
ingå. Men detta öfwerskott antydes dock uti gestalten, och pä grund
deras kan det sägas, att denna bäde uttrycker och icke uttrycker iden;
åskådaren nödgas att öfwer den synliga gestaltens gränser gä in uti en
inre oändlighet, pä hwilken denna häntyder, och i hwars skimrande ljus
gränserna upplösas pä samma gäng, som de bestä. Just i ett dylikt sör-
hällande ansäg den romantiska skolan poesiens sanna wäsende ligga. Den
romantiska poesien skulle mera werka genom bwad hon icke sade, än ge-
nom hivad hon sade. Det obestämda, outsägliga, om hwilket ordet en-
dast kan meddela en aning, war det rätta poetiska; derföre säger Nova-
lis: "all skönhet är allegori; det högsta kan man, just emedan det är
outsägligt, endast säga allegoriskt;" och Tieck definierar allegori sä, att
det är den sanna poesien, som söker det höga och ädla och endast kan finna
det genom att häfta en allmän betydelse tvid ett enskildt. Det är dessa
tankar Solger, möjligen med ledning af Schelling (se ofwan sid. 73), sö-
Ljunggkem Esihetista Systemer. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
