Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 Solgers system.
nare har företräde deruti, att den förmår uppfatta föremålet som
tanke, utan att förlora det som föremål. Genom att uppfatta det
stöna i dessa twenne konstens rigtningar, förmedlas de motsatser,
som uti det teoretiska tillintetgjorde skönheten n).
Det nu sagda gäller om symbol och allegori iallmänhet. De-
ras närmare bestämningar finna wi genom undersökning af deras
olika existensformer. Konsten kan i werkligheten endast utwecklas
genom motsatser, och i enhwar af dem måste den fullständigt ut-
ker gifwa en wetenskaplig form, på samma gång som afklåda dem deras
ensidighet. Han ger den klassiskt-symboliska konsten rätt wid sidan om
den allegoriskt-romantiska, och förklarar allegorien bestå deri, att werksam-
heten der icke år afslutad iobjektet, utan refererar motsatserna på hwarans
dra (den är sålunda icke uppgången uti objektet, men i sin helhet deruti
antydd). Motsatserna åro uti den moderna konsten söndrade, men endast
på det de skola uppfattas i fin lefwande hänsyftning på hwarandra,
den ena liksom spegla sig uti den andra.
Termerna "symbol" och "allegori," bwilka han från Schelling uppta-
git, åro dock föga lyckligt kvalda, ja nästan förwillande. Såsom de wan-
ligen uppfattas, hafwa symbol och allegori det gemensamt, att i båda
bild och begrepp stå till hwarandra uti ett blott yttre förhållande; men
i symbolen år detta förhållande ett för subjektet omedwetet, det år pro-
dukten af en hel massas, en nations religiösa fantasi, såsom uti Otten-
ten; i allegorien åter år detta förhållande fostret af en endas fullt med-
wetnn reflexion. Solger sjelf synes hafwa haft mehu af denna termino-
logi; åtminstone har han haft swårt att bestämma gränsen emellan den
äkta och falska allegorien, och af de anförda exempel på allegori synes som
om han förblandat båda.
U) Wid den teoretiska betraktelsen af det stöna funno wi, att det
sköna bestod af oförenliga motsatser, och om åswen en öfwergång emellan
dem försöktes, så wisade sig dock aldrig deras sanna enhet. Men då wi
nu betrakta det sköna såsom produkten af den i konstnärsfinnet lefwande
idens werksamhet, så förswiuner denna swårighet, ty det är genom idens
werksamhet som motsatserna gå öfwer i hwarandra och idenna werksam-
het äro de båda ett; wi kunna fatta dempå samma gång i deras enhet
och såsom motsatser. Och detta år förhållandet i hivad rigtning werk-
samheten än må yttra sig; ty i allegorien, der motsatserna åro söndrade
och refererade på hvarandra, år hela iden närvarandet relationerna, och
uti symbolen, hwilken synes såsom enhet af motsatserna, skönja wi dock
verksamheten, som förbinder dem, och upptäcka sålunda äfwen der mot-
satsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
