Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Solgers system. 99
tömma sig. Symbol och allegori kunna wara antingen gudomligt
eller jordiskt sköna, och derwid måste symbolen betraktas såsom ut-
gående från naturen och allegorien från individualiteten; från natu-
ren utgår den antika, från individualiteten den kristna konsten U).
Det gudomligt sköna omfattar kretsen af antikens och kri-
stendomens religiösa gestalter; denna skönhet år symbol och allegori,
fattade som uppenbarelser af den gudomliga iden. J allmänhet kan
det gudomliga i werkligheten på twå sått uppenbara sig, nemligen m y-
tis kt eller mys tis kt. Mytiskt är det gudomliga om det uppenbarar sig
såsom i werkligheten omedelbart närwarande, werkande och handlande:
mys tis kt, om det uppenbarar sig i wårt inre såsoni det, hwilket
just utgör wårt inres wäsende, det hwaruti all werklighet förfinin-
ner och går under. Myten och mystiken motswara symbol och alle-
gori; men äro icke dermed liktydiga. Deförraafse idöns werksamhet
oberoende af konstnären, de sednare äro rena konstbegrepp; men om
mytiskt och mystiskt genom konsten skola framställas, så antager myten
symbolens och mystiken allegoriens gestalt. Genom dessa båda prin-
cipers inträdande i konsten fulländas konsten, och öfwergången emel-
lan symbol och allegori förmedlas; uti den afslutade symbolen in-
kommer genom det mytiska ett moment af werksamhet, och symbo-
len synes såsom utgående ur en gudomlig werksamhetz allegorien
åter, som i sig är werksamhet, blir genom det mystiska så till wida
afslutad, som uti hwarje moment af desz relationer den gudomliga
") Då här är frågan om huru konsten i werkligheten realiseras, och
då all werklighet sönderfaller i motsatser, så måste för den widare ut-
wecklingen af konstens begrepp de uti den teoretiska delen framställda mot-
satser här åter upptagas. Men de hafwa förlorat sin farlighet för det
stöna och blifwa nu olika skönhets-gebit i hwilla skönheten delar sitt rike
för att fullständigt utweckla iden· Så ntwecklar sig konsten först inom
de båda hufwudgebiten, idens och werklighetens eller det gudomligt och
jordiskt skönas werld. All skönhet är ändlig, och det gudomligt och jor-
diskt sköna kunna derföre betraktas antingen frän naturens eller indivi-
dualitetens ståndpunkt; ty natur och individualitet åro de högsta af.exi-
stens motsatser eller liksom en sammanfattning af de öfriga. Hwad be-
träffar motsatserna emellan det sublima och det sköna samt emellan det
tragiska och komiska, så upptages den förra wid slutet af denna afdel-
ning, den sednare omtalas deremot först under dramat uti den speciella
konstläran.
7I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
