Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 Solgers system.
idens fulla närwaro —warseblifwes och werksambeten icke betraktas som
konstnärens allena. Båda principerna utesluta icke hwarandra, men
den ena eller andra förherrskar på olika ståndpunkter. —- På anti-
kens eller naturens ståndpunkt förherrskar det mytiskt-symboliska,
ty naturen är just den allmänna nödvändighetens utweckling och
sirering i enskilda momentet. Hår möter oß motsatsen emellan denna
nödwändighet, fattad såsom rent begrepp, och deß afslutande i en-
skilda sakta (det mytiskt-symboliska). Hwad angår den förra, så kan
hon sattas antingen som grunden för all symbolisk gestaltning, den
allmänna werldslagen, eller ock som det, hwarati all werklighet upp-
— löses, i sednare bemärkelsen är hon ödet. Den allmänna nödwän-
digheten år sålunda icke något blott negativt; bon tillintetgör endast,
emedan hon äfwen till sitt wäsende är skapande. J sinnlig form
kan hon icke framställas och undandrager sig all konstnärlig gestalt-
ning. Skall en giswen symbol refereras på denna nödwändighet,
så kan det endast ske mystiskt eller allegoriskt. Den egentliga
symbolen wisar sig uti den antika mytologien i de personliga gu-
darna och heroerna. Solger gör uppmärksam deruppå, att äswen i
den fullkomligaste symbol ingår ett allegoriskt element, så t. er. uti
Zeus-gestalten, hwars begrepp går tillbaka i den ursprungliga nöd-
wändigheten. Ett mystiskt element sinna wi i de gamles drama.
— Uti det gudomligt sköna på individualitetens ståndpunkt
är det mystiskt-allegoriska öfwerwägande. Här bildar det individuella
medwetandet medelpunkten, och, då detta är något särskildt och be-
gränsadt, skulle icke det gudomliga deri kunna uppenbaras, om icke
medwetandet wore i stånd till att upplösa iden i deß motsatser och
dymedelst försätta den i werkligheten, fatta sig sjelft som ett resul-
tat af gudomliga krafter, hwilka iwerkligheten måste synas upplösta
i relationer «). Kristi person och hans lif är medelpunkten för alla
u) Den antika konsten kunde icke framställa den hela rena ian uti
en gestalt, endast i form as bestämd ide« blef deu werklig, och sä woro de
grekiska gudarna hivar för sig det gudomliga, men ten wisz bestämd
form. J den kristna konsten år förhållandet omwändt; den framställer
inga idealbilder, uti hwilka innehåll och form sammansmälte-; ty formen
kan aldrig fullt motswara innehållet, men den kan dock antyda innehållet,
och derigenom blir det för den kristna konsten möjligt att framställa ett
oändligt mycket djupare innehåll än antiken,"framställa iden sjelf i deß
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
