Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 Spcgexs syfte-se
satsen emellan allmänt och säkstildt samt söker förmedla dem, då
deremot fantasien utgår från bådas ursprungliga enhet i iden och
gör, att dessa begge, som söndra sig ur iden, i werkligheten enligt
olika rigtningar åter fullständigt förenas. Den är sålunda förmå-
gan att fMandla iden i werklighet. De olika rigtningarna beftå
deruti, att antingen det hela fattas som ide, och verksamheten förer
iden in i werkligheten, fantasiens fantasi; eller ock fattas werk-
ligheten som det första och för sig bestående, hwarwid verksamheten
uti verkligheten utwecklar idens lif, refererande den förra på den
sednare, fantasiens sinnlighei. Båda deöfa fantasiens extre-
mer sammanfattar Solger uti en enhetspunkt, der ide och werklig-
het uppgå uti hwarandra och förenade framträda i werkligheten,
hwilket han kallar fantasiens förstånd. Läran om fantasien
har sålunda trenne delar.
oe) Fantafiens fantasi. Werksamheten utgår från iden
och förer denna in i werkligheten. Jden årsicke här ett allmänt be-
grepp, utan det inre, hwaruti begrepp och föreställning äro ett; men
såsom werksam måste den fortskrida från allmänt till särskildt eller
trvertomz docks är iden som enheten af begge alltjemt närvarande
Deraf uppkomma twenne rigtningar, hwilka Solger benämner: den
bildande och den reflekterande fantasien.
Den bildande fantasien, som är mera symbolisk, utgår
från det allmänna, från begreppet; men, emedan wi här äro inom
den ideela enhetens område, så kan icke begreppet wara ett abstrakt,
utan ett sådant, som innehåller sig sjelft och sitt särskilda. Den bil-
dande fantasien är sålunda den werksamhet, hwarigenom begreppet,
tänkt som lefwande ide, gifwerssig sjelft en bestämd gestalt. Skall
begreppet taga en bestämd gestalt, så måste det äswen wara ett ge-
nom wissa egenskaper bestämdt begrepp; sådana woro de grekiska
gudarnes begrepps Den werklighet, som här skapas, är ett werk af
iden och öfwerensstämmer icke i allo med den wanliga; den bildande
fantasin skapar liksom en annan natur. Det bristfälliga, som stun-
dom synes widlåda deß gestalter, får derföre icke skrifwas på en ofull-
komlig tekniks räkning, utan det härleder sig derut, att begreppet
sjelft är rått och outbildadt, t. ex. de egyptiska gudabilderna De
konstperioder, då denna fantasi år förherrskande, hafwa alltid en trång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
