Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Solgers system« 107
och begränsad idtkrets, och begreppen äro skarpt bestämda; så hos
Grekerna
Den reflekterande ("sisnnende") fantasien utgår från
det särskilda, från den gtfna mångfalden. Den förutsätter sålunda
splittringen emellan allmänt och särskildt; men det särskilda uppfat-
tas icke för sig, utan endast i deß relation till det allmänna; ge-
nom reflexion föres det förra tillbaka på det sednare och dymedelst
återförsättas båda i iden. Men detta reslekterande är på samma
gång ett skapande, ty genom det förhållande, i hwilket de smuliga
tingen bringas till begreppet, förändra de sin gestalt och omskapas
till något högre, och endast i detta nya sammanhang, uti hwilket
de blifwit upptagna, hafwa de werklighet. Begreppet sår icke hel-
ler här wara ett allmänt, utan ett bestämdt, ehuru iallmän gestalt
fattadt. M«««Divina Commedia," det enda fullständiga exem-
pel på ett konstwer!, skapadt af denna fantasi U), kan närmare för-
klara hwad här blifwit yttradt. Dante utgår från den werkliga
werlden, från sin samtids historiska lis; men allt, hwad han fram-
ställer, har endast betydelse genom sitt förhållande till det helas be-
grepp, det ideela universum, hwilket dock här är ett bestämdt uni-
versum, nemligen -werlden, fattad ur medeltidens katolskt teologiska
synpunkt. — För att kunna förstå ett sådant konstwerk måste man
känna konstnärens ståndpunkt och stämning, eljest förefaller allt ba-
rockt och fantastiskt; ty hwarje särskild del får endast betydelse ge-
nom sin ställning till det hela, och eljest bekanta föremål framstå
här uti en ny förändrad belysning.
Fantasiens fantasi är, som wi sett, ett idens nedstigande i werk-
ligheten, hwarigenom denna omgestaltad; detta utgjorde just inspi-
rationens wäsende, och derföre «år- det helt naturligt, att på denna
ståndpunkt inspirationen är öfwerwägande. Derföre hafwa denna
fantasis werk karakteren af en wiß konstnärssinnets likgiltighet,
ett för-sjunkande i.föremålet, och just denna likgiltighet lösrycker oß
n) Då Solger här talar om bestämda konstwerk, så haswa de en-
dast betydelsen af upplysande exempel på sådana produkter, som as den
isrågawarande fantasi-formen framalstras; med konstwerken som sådana
haswa wi intet att skaffa, ty tvi besinna oß inom den rena fantasiens
gebit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
