Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 Solgerö system.
från alla särskildheter och försätter oßi en högre stämning. Man
har äswen kallat detta objektivitet. —- Med inspirationen måste
dock alltid en yttring af ironi wara förbunden.
O Fantasiens sinnlighet. Werkligheten är det förutsatta
första, och werksamheten afser, att i den utweckla idtns lif, fram-
ställa werkligheten uti idtns ljus. Werklighetens motsatser uppfat-
tas som idt, idtn blir funnen i werkligheten, och denna sålunda
behandlad som idt. Med sinnlighet kan derföre icke här menas den
wanliga, utan är uttrycket waldt för att beteckna, att konstnärsmeds
wetandet är försänkt i existensen och att det är uti deß motsatser,
som iden skall utwecklaö. De förefunna motsatserna äro å ena sidan
den oändliga mängfalden af sinnliga ting (det särskilda) och å den
andra det empiriska sjelftnedwetandets allmänhet eller det warseblifs
wande subjektets medwetande. Allt efter som vaksamheten utgår
från den ena eller andra af dessa begge uppkomma de olika rigt-
ningarna. Den frän det allmänna utgående kallar Solger gestal-
tens sinnliga utförande och den, som utgår från det särskilda,
kallas sensationen (Empsindnng).
Det sinnliga utförandet. Subjektet sänker sig nediden
sinnliga mångfalden och utbildar hwarje deß moment (det enskilda
tinget) till universalitet. Hwarje ting innehåller, ur idtel synpunkt
sedt, ett begrepp, om det äfwen icke i werkligheten fullt motswarar
detta. Detta individuella begrepp uppfattar konstnären och ombil-
dar tinget till ett fullständigt uttryck af detta, så att tinget synes
som ett universelt, d. ä. i sin individualitet uttryckande något all-
mänt. Denna framställning är symbolisk, ty begreppet kan icke i
tinget uppfattas, utan att synas som ide. Men den ide, som häri-
genom framställes, är icke en bestämd, säsom i den bildande fanta-
sien, utan är idtn öfwerhufwud, den allmänna werksamheten. För
att fatta ett werk af det sinnliga utförande skall man derföre icke
återföra det på- ett bestämdt artbegrepp, ty det enskilda framställer icke
här sin art, utan på fulländningens begrepp. "Faunen," den
"Belvederiske Mercurius« förklaras icke ur deras mytiska begrepp,
utan ur begreppet af menniskokroppens sinnliga fulländning..Såsom
ett förmedlande emellan allmänt och enskildt inträder en bestämd
särskild stämning, så att det allmänna fattas frän en bestämd syn-
punkt, sålunda måste Faunen betraktas nr de Bacchiska orgiernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
