Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 Hegåts esthensta syften-.
widläder en andelös religiositet. Den stöna konstens inträdande ut-
wisar en wid den yttre sinnligheten bunden religions undergång. J
den orientaliska eller symboliska konstformen är konsten bristfällig,
emedan i Orientens religioner iden ännu icke blifwit uppenbar i sin
fria-bestämdhet, icke höjt sig öfwer. det naturliga; skön konst kan
endast tillhöra den religion, "hwars princip är den konkreta, i sig
. fri blifva, men ännu ej rena andligheten," den grekiska. Kristendo-
mens gud är den sanna guden, och dersöre kan icke den romantiska
konstsormen wisa honom genom skönheten. Sålunda synes, att den
sköna konsten wäl icke sammanfaller med religionen, men är wid
den bunden, och Hegel uttalar konstens öswergäng till religion
med de orden: "Den sköna konsten säwäl som den för denna egen-
domliga religion har sin framtid (Zukunft) iden sanna uppenbarade
religionen."
Wi öfwergä till Hegels "Föreläsningar öfwer Esthetik," der hans
åsigter om konsten äro klarast framställda. Dessa, ursprungligen
endast för kateder-föredraget utarbetade, har Hotho med begagnande
as flere olika kompendier till ett helt sammanställt och utgifwit.
Oaktadt den stora sorgfällighet och skarpsinnighet, som den i ämnet
wäl hemmastadde utgifwaren ädagalaggt, har det dock icke kunnat
undwikas, att åtskilliga delar, frän olika annotationshäften samman-
förda, icke passa rätt tillsamman, såsom tillhörande olika utwecklings-
grader hos författaren. Ehuruwäl åtskilliga brister widläda dessa
föreläsningar, ehuru nägra af esthetikens hufwudbegrepp der icke finna
en tillfyllestgörande förklaring, och framställningen as konstidealets
former gifwer anledning till samma anmärkning, som ofwan blif-
wit gjord, neml. förblandning af konst och religion, så utgöra de
dock, om man undantager Vischers esthetik, det yppersta arbete inom
denna wetenskap. De äro skrifna i en hos Hegel owanligt lätt, ofta
nästan bländande stil, hwilket gör dem till det mest populära af
Hegels arbeten.
J likhet med Solger fattar Hegel esthetiken som en filosofisk
lära om konsten eller närmare bestämdt om den sköna konsten. Han
förutsänder en inledning, i hwilken han dels, sä till sägande, gör
rent hus och bereder sig plats för uppförandet af sitt eget esthetiska
(
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
