Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hegels esthetiska system. 135
system genom att wederlägga och som ensidiga uppwisa de äldre,
frän olika ståndpunkter utgångna reflexionerna öfwer det stöna, dels
förberedande redogör för sin egen uppfattning. Wi förbigå denna
inledning för att genast skrida till framställning af systemet.
Systemet indelas i tre huswuddelarx det konstskönas ide eller
idealet; idealets utweckling till de särskilda formerna af konstsköni
het; de enskilda konsternas system. Dessa hufwuddelar äro åter hwar
för sig indelade i tre delar, dessa åter i tre delar o. s. w.; tredel-
"ningen är nästan till barnslighet genomförd och sträcker sig äfwen
till de minsta detaljer «).
«) Den Hegelfka trichotomien har naturligtwis äswen uti Esthetiken
blifwit anwänd och lägger der, synbart nog, sin godtyckliga beskaffenhet i
dagen. Enligt den dialektiska metoden skulle första momentet innehålla
den oförmedlade enheten, det andra dennas negation, den i motsatser upp-
lösta enheten, och det tredje den högre genom förmedling wunna konkreta
enheten. Granskar man nu den ofwanför i texten angifna hufwudindels
ningen, sä synes för den ligga till grund utwecklingen af begreppets tre
hufwudmomenter: det allmänna, det särskilda och det enskilda, men det
särskilda intager icke här en negativ ställning till det allmänna, och det
enskilda är icke förmedlingen af begge, utan, som wi skola framdeles sä
se, fattas de enskilda konsterna säsom motswarande den ena eller andra af
de i andra delen utsvecklade konstsormerna, och de synas derföre snarare
wara en blott fortbildning af det särskilda momentet. Men om äfwen
denna indelning skulle kunna förklaras metod-enlig, sä behöfwer man blott
se pä en och annan af de följande underindelningarne för att sinna rig-
tigheten af den gjorda anmärkningen Läran om idealet delas t. et. i
«idealet som sädant," "idealets bestämdhet« och —- "konstnären"(!); idea-
lets bestämdhet delas äterigen i Westämdheten som sädan,« "handlingen"
och "idealets yttre bestämdhet» Är nu konstnären enheten af idealet som
sädant och idealets bestämdhet, eller är idealets yttre bestämdhet enheten
af de i den sednare trilogien upptagna twenne momentet? Ånnn besyn-
nerligare förekommer det, när i indelningen af idealets yttre bestämdhet
säsom första moment upptages det abstrakt yttre, som andra "det ideala
sammanstämmandet med det yttre-« och som tredje "idealets yttre i deß
förhållande till publiken." Man finner, att tredelningen kunnat lemna
plats för hwilken annan indelning som helst; ocksä händer det ibland,
såsom wid «det sublimas symbolik," att ämnet icke räcker till för alla tre
lederna, utan sär man ätnöja sig med twä. —- Wi hafwa derföre icke
ansett nödigt att med sträng noggrannhet angifwa alla de i hwarandra
» inpassade indelning-rene
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
