- Project Runeberg -  Framställning af de förnämsta Esthetiska Systemerna / Första Delen. Från och med Kant till och med Hegel /
136

(1869) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

136 Hegels esthetista system.

s. Det lonststiinas ide eller idealet.

Här betraktas först det stöna som sådant, sedan det natursköna,
och slutligen det konstsköna eller idealet.

i) Orn det skönas allmänna begreps-. Det stöna måste
fattas som ide eller bättre som ide i en bestämd form d. ä. som
ide al. Jden år den konkreta enheten as begreppet och deß realitet.
Denna enhet får dock icke fattas så, som om dessa båda bestånds-
delar neutraliserade hwarandra och förlorade hwar sin egendomlighet
för att bliswa ett nytt tredje; utan i enheten är begreppet herr-
skande. Begreppet är nemligen icke en blott abstraktion, som står
i motsats till realitetens mångfald, utan det innehåller i sig alla
realitetens olika bestämningar och åtskillnaden i ideel enhet inne-
slutna. Hwad det sålunda i ideel enhet innehåller, omsätter det i ob-
jektiv tillwaro, det framalstrar ur sig sjelft sin egen realitet. Objek-
tiviteten för sig betraktad år icke annat än begreppets realitet, men
en sådan, uti hwilken de momenter, som i begreppet woro ideel en-
het, äro reelt åtskilda. Den ideela enheten skall existera likawäl som
den reela åtskillnaden och det just ,uti denna sednare; denna totalitet
är iden. Jden är sålunda icke blott den ideela enhet, som begreppet
omfattade, utan äfwendeß objektivitet, men en objektivitet, icke be-
greppet motsatt, utan en, hwaruti begreppet refererar sig på sig sjelft.
Allt som existerar har endast då en sann tillwaro, om det är idens
existens, och en sitt begrepp fullt motswarande realitet är ensamt en
sann realitet «). — Då nu det sköna är en ide, och iden är det
sanna, så äro sanning och skönhet å ena sidan ett; men å andra
sidan äro de lika mycket skilda. Sann är iden sådan den är i sin
allmänna princip,. är för tänkandet; men om den omedelbart i det
yttre är till för medwetandet, och begreppet är i omedelbar enhet
med sin realitet, då är iden icke blott sann utan stön «). Iden som

s) J hwad mening Hegec hä- tqger ordet ide synes best sid. råg,
der wi framställt de olika grader af fullkomlighet, ihwilka begreppet, en-
ligt Hegel, winner existens i sin realitet i naturen, «för att wara som ide."

t) Emot den hår lemnade förklaringen as det sköna har Dauzel
(«Über die Æsthetik der Hegelschen Philosophie«) rigtat den förebråelse-
. att Hegel, liksom han i Encyklopedien underordnar konsten under reli-
gionen, här gör konsten till en blott sramställningsform af det sanna, till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamesth/1/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free