Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 essets esse-tina farm
het. — Det stöna år idens-sinnliga skinande; med föremå-
let warseblifwer man omedelbart deß begrepp, dock icke såsom deri-
från skildt, utan såsom ett med gestalten. Det allt söndrande för-
ståndet kan derföre icke fatta det sköna;« lika litet är det sköna till
för den blott teoretiska uppfattningen eller« i det ändliga praktiska
förhållandet. Betraktandet af det sköna är af liberal art; det låter
föremålet gälla såsom i sig fritt och oändligt, och will icke taga det
i besittning eller begagna det till ändliga behof och afsigter; det
sköna objektet synes hwarken twunget eller af de yttre tingen be-
kånrpadt och öfwerwunnet. J det sköna objektet måste allt synas
komma ur detta sjelft och icke synas wara åstadkommet ur något
annat; sammanstämmandet af begrepp och företeelse måste wara full-
ändad genomtrångning. De olika reela sidorna skola wål samman-
ståmma till ideel enhet och wisa denna enhet; men å andra sidan
böra de mot hwarandra bewara skenet af sjelfständig frihet. Det
sköna objektet måste åskådliggöra så wål den genom begreppet satta
nödwändigheten att alla sidorna sammanhöra, som ock skenet af
deras frihet, så att de synas såsom warande till för sin egen och
icke för enhetens skull.
2) Det naturstiina är den första skönheteten, liksom naturen
är den första form af idens tillwaro ’). Begreppet, för att wara
som ide, winner i den naturliga werlden existens på flera sätt Först
öfwergår begreppet sjållöst uti den sinnliga materialiteten, såsom uti
de mekaniska och fysikaliska kropparna, der det mångfaldiga, hwilket
eller denna bestämda iden« menar de logiska kategorierna. Men det talas
dock hår endast om den absoluta iden, och hår som annorstädes har Hegel
endast haft för ögonen det högsta innehåll, som det sköna i sig upptager;
deras förklaras äfwen hwarföre hos honom konsten sa lått flyter samman
med religionen
’) Då Hegel, som wi sett, med esthetik menar en kons tssilososi, så
kan det synas underligt, att ban i denna wetenskap upptager och omtalar
ett natur-skönt; men naturen framställes icke af Hegel såsom skön, utan
endast såsom nårmande sig till skönhet, och han inför-er endast natursköns
heten i esthetiken för att genom den bereda sig wåg till det konstsköna.
Men just att han gör detta, skiljer honom från Solger, hwilken åfwen
kallade esthetiken en konstsilofosi och ansåg det sköna finnas uteslutande
inom konsten. (Jfr nedan not.16).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
