Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VW LiU-etiska system« 143
inre, så att det ombildas till ett andens genomskinliga omhölje;
detta återförande fortgår dock icke derhän, att det yttre upplöses i
tankens rena form, utan det stannar midt emellan båda extremerna
på en punkt, der inte och yttre sammanfalla. Denna punkt intager
den lefwande individuella subjektiviteten, som i sig bår ett
substantiellt innehåll och låter detsamma komma till uppenbarelse i
sitt yttre. Jdealet är i verkligheten höjdt öfwer det enskildas och
tillfälligas skrankor, det år ett «stuggrike,’« der andar, somdött bort
från den omedelbara tillwaron, wisa sig befriade frän allt beroende
af den naturliga existensens behof och inflytande.
Jdealets grunddrag åro derföre lugn och salighet; det år sig
sjelft nog. Denna karakter haswa företrädeswis antikens gestalter;
men äfwen i romantikens smärta ligger ofta bakom tåren en salig-
het, ett mildt leende, som leder sitt ursprung ur detta samma lugn.
— På detta ideals förhållande till naturen beror frågan om kon-
sten skall imitera naturen eller idealisera den. Det ligger wisserli-
gen en idealisering, om ock en blott formell, redan deruti, att kon-
sten giswer oß naturföremälet i en af anden producerad s ten-gestalt;
i högre grad idealiseras föremålet derigenom, att konsten fattar det
i deß allmänhet och utelemnar det tillfälliga och betydelselösa Men
då det likwäl år i naturformen forn anden sörwerkligar sig, så kan
frågas —- och det är hufwudpunkten — om werkligheten erbjuder
fullt uttrycksfnlla sköna former, eller ocn konsten skall uppfinna nya-?
Hegel swarar, att om äfwen gestalter och fysiognomier kunna upp-
efthetiska brister, brister, hwilka endast konsten kan afhjelpa; och den ideala
skönheten inträder sålunda icke med själens öfwergång till ande, utan i
och med konsten.
Till ännu en anmärkning föranleder den menskliga skönhetens sam-
manfallande med idealet. Wåt säger Hegel uttryckligen, att den af kon-
sten skall renas, och det år endast den af konsten omskapade menskliga
skönheten, som år ideal. Men dermed är åfwen sagdt, att blott det mensk-
liga, icke det naturliga lifwets skönhet kan idealt framställas, således icke
år mäktigt af skönhet i högre mening, en åsigt, hwars grundlöshet konst-
historien med otaliga bewis kan intyga. Som wi finna, har Hegel hår-
wid blott haft för ögonen det högsta innehåll och ringaktat det mindre
betydande, men derföre ingalunda owigtiga innehåll, som det sköna ur
lägre lifsformer kaa upptaga; ett grundfel, hwaraf, som wi nämnt, hela
hans esthetik lider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
