Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. 160 . Hegecs efthetistq system.
tyda på cn med dem beslägtad och mera omfattande betydelse. Man
kan på dem se, att de äro till för något annat, som de betyda;
lifwets dialektik uttryckes i beslägtade företeelser ur naturens och an-
dens werld, och identiteten emellan betydelse och bild år icke mera
- en omedelbar, utan en af anden producerad. Hår hafwa tvi då den
äkta symbolen, en af fantasien skapad andra gestalt, som skall ut-
trycka ett annat, högre än den sjelf. Phoenix står som en symbol
för hela ståndpunkten. Det råtta symboliska konstfolket war Egyp-
tierna. Den ttvetydighet, som utmärker all symbolik, stämplar de-
ras konst; de stråfwade oförtrutet att genom naturföremål gifwa
åskådlighet åt anden; men emedan denna ande war isitt stråfwande
ännu bunden wid naturen och hade icke ännu funnit sitt sanna inre
lif, så blefwo de werk, genom hwilka den skulle uttryckas, hemlig-
hetsfulla, stumma, klanglösa och orörliga. Hos egyptierna finna
wi det inre — hos dem det negativa, döden —- fasthållet för sigi
motsats till det yttre, dels rent handgripligt i de balsamerade liken,
dels i föreställningen om själens odödlighet. De symboliska konst-
gestalterna för denna föreställning åro de egyptiska byggnadswerken.
Ä andra sidan tjenar åfwen den lefwande djur-gestalten som uttryck
för det inre, emedan man i den anade ett hemligt djup. Djnret
år dock icke symboliskt, snarare år att som sådan anse blandningen
af djurs och menniskosgestalt. Egentligt symbolisk är dock först begag-
nandet af menniskogestaltem som har sitt subjektiva inre ännu utom
sig, lik Memnonstoden, som förstas solstrålen får lif och ton. Sym-
boliska äro äfwen Osiris soch Jsis. J allmänhet gå symbolerna öf-«
wer ishwarandra, en symbol står t. ex. för ett naturelement, och
detta sednare blir sjelft symbol för en andlig kraft o. s. w. Den
egyptiske anden sträfwar genom denna wexelsymbolik att blifwa klar
för sig sjelf; men förgåswes, deß werk äro och förblifwa gåtor, gå-
tor för oß, gåtor för egyptierna sjelfme. Ssinxen med sin gåta är
sjetf en symbol för det gåtolika i Egyptens konst.
Det sublimas s ymbolik. Nästa steg tages derigenom, att
den inre betydelsen, såsom i och för sig warande, uttryckligen skiljer
sig från hwarje empirisk existens; och derpå beror det sublimas sym-
bolik. Det allmänna fattas som det substantiella ena, stående gent-
öfwer hela werkligheten; sjelft ren tanke åk det endast till för tanken
och kan icke i ett ändligt föremål «rymmas eller genom det uttryckas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
