Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hegeld eftbetifka system. 163
dagölifwet gripet fall, hwilket får en allmän betydelse; Apologen,
en parabel, som åswen uttalar den-s allmänna satsen; Metamor-
fosen, som framställer ett naturting såsom ett andligt wäsendes
förnedring eller straff. Bland de arter, som uppkomma, då man
utgår från betydelsen, nämnas: Gåtan; Allegorien, som genom
en finnlig bild will uttrycka abstrakta egenskaper, hwarwid de allego-
riska personisikationerna hafwa af subjektiviteten endast tomma formen
och tarfwa- derjemte attributet m. m. för att blifwa tydliga; det
Bildliga nttrycket åskådligng en klart medweten betydelse ge-
nom en dermed beslägtad yttre gestalt samt har tre arter: Meta-
foren, som blott framställer bilden, men i ett sådant sammanhang
att den inses betyda icke sig sjelf utan något annat, Vilden, som
är en utförd metafor, och Liknels en , som förbinder bild och bety-
delse genom ett "liksom." — Den symboliska konstformens fullstän-
diga upplösning ser Hegel i den beskrifwande och den didak-
tiska poesien, af hwilka den sednarc blott uppfattar och framställer
betydelsen med mer eller mindre poetisk utstyrsel, den förra skildrar
naturföremål, uppblandee skildringen med reflexionen Det gamla
Epigrammet förenar de båda sidorna och lemmar både den yttre
företeelsen och deß förklaring sammanträngda i träffande drag ’«).
2) Dtu klussista kmstfomtew Jnsom den föregående konst-
formen war innehållet ett abstrakt och obeståmdt och kunde derföre
’««) Det hwilar en wiß twetydighet öfwer Hegels uppfattning af
idealets särskilda former. Än tyckes han fatta dem såsom de former,
hwilka idealet hos de olika werldshistorifka folken antagit och hwilka stå
i innerligt samband med dessa folks kulturhistoriska utweekling, ån åter
såsom blotta esthetiska begrepp. Så föres man hår från framställningen
af det orientaliska idealet öfwer till några poetiska hjelpmedel och en
del underordnade arter af poesien, uti hwilka den naiva symboliken flir-
klaras wara upplöst. Men flera af de hår uppställda-hjelpmedlen, såsom
bilden, metaforen, allegorien m. m. finnas uti poesien under alla konst-
former, och icke kan man finna något rimligt skål, hwarföre de hår skola
anföras Wäl låter Hegel den klassiska konstformeus npplosning intråda
med satiren och den romantiska med humorn: men satiren t. ex har dock
åtminstone den historiska betydelse inom det klassiska idealet, att det war
en form« som detta ideal wid sin upplösning framalstrade; men i sådant
sammanhang stå icke gåtan, fablen, metaforen m m. till det orientaliska
idealet.
U«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
