- Project Runeberg -  Framställning af de förnämsta Esthetiska Systemerna / Första Delen. Från och med Kant till och med Hegel /
196

(1869) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196 Hegels esthetiska system.

som genom tonen kan uttalas, är icke något bestämdt, utan år det
rent objektlösa inre, den abstrakta subjektiviteten som sådan; musi-
ken låter det sätt, på hwilket wårt innersta jag körer sig inom sig
sjelf, återklinga i toner. Det är också på åhörarens subjektiva inre
musiken werkar; den är en det inre sinnets konst, som omedelbart
wänder sig till det inre sinnet. — Ehuru musiken wisserligen kan
utan bestämdt innehåll röra sig fritt inom tonernas rent musikaliska
område, är hon dock som sådan icke ännu konst: ty konsten fordrar
ett andligt innehåll. Ett innehåll måste derföre äfwen musiken hafwa;
men hon fattar innehållet så, som det lefwandesgöres uti den sub-
jektiva innerlighetens sfer eller närmare uti känslans form. J käns-
lan är nemligen icke såsom i tanken och i föreställningen subjekt och
objekt åtskilda, utan båda åro ett; innehållet är deri oskiljaktigt sam-
manwäsdt med det inre som sådant. Det i känslan försänkta inne-
hållet är hwad musiken uttrycker. Och äswen om musiken förenas
med poesien, så kan hon icke åskådliggöra tankar och föreställningar
eller återgifwa dem såsom sådana, utan måste antingen meddela åt
känslan innehållets enkla natur uti sådana tonförhållanden, som äro
beslägtade med innehållets inre förhållanden, eller söka uttrycka den
känsla, hwilken de gifna åskådningarnas och föreställningarnas inne-
håll kan wäcka uti anden. Dermed sammanhänger musikens egen-
domliga werkan. Ett skulpturwerk och en målning hafwa en reel
existens och lenma åskådaren en wiß sjelfständighet; han känner sig
som subjekt inför dessa objektet. Men ett musikaliskt konstruerk be-
mäktigar sig åhörarens medwetande och rycker det med sig på toner-
nas fortilande ström. Musiken utöfwar en rent elementarisk makt;
deß element år tiden, och det werkliga jaget tillhör sjelf tiden, ty
om man afser från innehållet, så är jaget icke annat än den tomma
rörelsen att sätta sig sjelft som objekt och åter upphäfwa detta för
att frambringa sig såsom subjektiv enhet, liksom tiden intet annat
år än fäktandet och åter upphäfwandet af tidpunkten, af "nu"et.
Jaget år sålunda tiden och tiden är subjektets wara. Tonens tid
år således äfwen subjektets tid, och derföre tränger tonen in i sub-
jektet, fattar detsamma uti deß enkla jag, i centrum för deß and-
liga tillwaro och sätter detta i rörelse genom tidsrörelsen och deß
rytm. Men för att göra full werkan måste musiken hafwa ett in-
nehåll, tonerna måste uttrycka känslor och afse att wäcka dessa hos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamesth/1/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free