- Project Runeberg -  Framställning af de förnämsta Esthetiska Systemerna / Första Delen. Från och med Kant till och med Hegel /
202

(1869) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

202 Hegels esthetiska system«

Föreställningen uttryckes genom ordet, men ehuru detta är ett
blott tecken, måste det dock ombildas för att blifwa ett poetiskt
uttryck. Det poetiska språkets ursprung ligger hwarken uti or-
dens wal, sammanställning eller« klang, utan i föreställningens be-
skaffenhet; och beskaffenheten af den form, som denna måste antaga
för att kunna poetiskt uttryckas, är sålunda hivad man först måste
undersöka. Den poetiska föreställningen är bildlig; den framstäl-
ler icke det abstrakta wäsendet utan des; konkreta werklighet, icke ett
blott enskildt, utan ett enskildt, uti hwilket man omedelbart fattar
det substantiella, således en bild, uti hwilken saken ligger. Oegent-
lig men dock poetisk är den bildlighet, som består deruti, att icke det
ifrågawarande föremålet sjelft, utan ett annat sådant skildras, ge-
nom hwilket det förstas betydelse skall göras klar och åskådlig (bil-
den, metaforen, liknelsen.) J motsats härtill kommer det wid det
prosaiska föreställningssättet icke an på det bildliga, utan endast på
betydelsen. Dessa fantasiens bilder skola nu genom språket uttryckas,
och då konsten städse förer oß inom en annan sfer än den wanliga,
så måste äfwen det poetiska språket wara ett annat, än det, som
tillhörer andra sferer, å ena sidan icke trivialt, å andra sidan icke
falla in uti den religiösa eller wetenskapliga tonen. Som medel för
denna utbildning anwändas dels egendomliga ord och ordsamman-
sättningar, dels egna ordsammanställningar, de s. k. talfigurerna,
dels periodbyggnaden, genom hwars enkelhet eller inweckling, lugnare
eller afbrutna gång den ifrågawarande situationen, känslan eller
passionen kan uttryckas. Men äfwen ordens klang kommer i betrak-
tande, och detta sörer in på versisikationens gebit. Den konstfulla
utbildning af detta språkets smuliga element wisar straxt, att wi
här besinna oß på ett annat område än den wanliga prosans, och
nödgar skalden att bilda sin framställning efter konstens reglor och
lagar, Versifikationen är derföre as stor wigt; den är ett slags
musik, hwilken, om ock i mindre grad, låter den dunkla, men tillika
bestämda rigtningen af föreställningarnes gång och karakter återljuda.
Det gifwes twå systemet för versisikationen: den rytmiska versifika-
tionen och rimmet. Den förra beror af stafwelsernas längd och
korthet samt deras mångfaldiga sammanställning till bestämda för-
hållanden och versmått; uti detta tidmått kommer rytmiskt lif genom
accenten och cesuren; klangen alstras genom ordens egna tonande,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamesth/1/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free