- Project Runeberg -  Framställning af de förnämsta Esthetiska Systemerna / Första Delen. Från och med Kant till och med Hegel /
203

(1869) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hegels esthetiska system. « » 203

utan att den dock drager sig tillsamman till rim; denna versisikation
tillhör de gamla språken. Rimmet tillhör de moderna språken och
har sin grund deri, att den romantiska poesien mera accentuerar
klangen, emedan den inre subjektiviteten will hafwa förnimmelsen af
sig äfwen uti den materiella tonen.Ri1tixnets arter äro alliteration,
assonans och det egentliga rimmet.

Genom språket utwecklas den poetiska föreställningen, men språ-
ket är ingenting sjelfständigt, oberoende af konstnärssubjektet, utan
hwad, som uppbär staldewerket, är den lefwande mennis kan
sjelf, är den talande individen. Dä nu icke någon materialets en-
sidighet hänwisar poesien på ett wißt uteslutande sätt för utförandes
så blir det ur det konstnärliga framställningssättets allmännna be-
grepp man har att hämta indelningsgrunden för diktkonstens del-
ning i arter. För det första framställer poesien den inre föreställ-
ningen af en hel substantiell werld i form af yttre realitet-, dessa —
bilder utwecklas såsom bestämda genom gudars och menniskors hand-
lingar och framställas såsom en tilldragelse, i hwilken saken fritt och
sjelfständigt utwecklas, och för hwilken skalden träder tillbaka. Denna
objektiva poesi är Epos. Deß motsats är Lyriken, hwars inne-
håll är det subjektiva, den inre werlden, som icke fortgår till hand-
ling, utan stannar i sin innerlighet, och hwars enda form och enda
ändamål är uttalandet af det subjektiva inre. Det tredje fram-
ställningssättet är en förening af de twå andra; wi hafwa uti det en
objektiv utweckling, på samma gång som wi se dennas ursprung ur
individernas inre: Dramat.

Episka Poesien. Epos (ord) utsäger hwad en sak är, det
framställer en sak uti alla deß förhållanden och utwecklar uti hela
deras bredd sakens alla omständigheten Det enklaste och ofullstän-
digafte sätt as episk framställning är de gamles epigram, en in-
skrift på en sak, som säger hivad saken är. De gamles gnomer eller
sedespråk haswa äfwen en episk karakter, emedan de icke framstå som
subjektiva känslor eller individuella reflexioner, utan framställa för
menniskan det i sig haltfulla såsom något, hwilket hon skall wörda
och utföra. Sammanställandet till ett helt af sädana sentenser med
hänseende till wissa gebit af natur och menniskolif bildade de äldre
lärodikterna, hwilka genom satsernas nyhet, den friska lifsåskåd-
ningen och betraktelsens naivitet äro wida skilda frän de sednare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamesth/1/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free