Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hegels efthetista systern. 207
derf. Jcke så krig emellan främmande makter; der bilda de kri-
gande hwar för sig en sjelfständig, den andra motsatt totalitet. Men
om detta krig slall wara rätt episkt, måste det ena folket wara uni-
versalhistoristt beråttigadt emot det andra. J alla dessa hänseenden
utgör det homerista Epos mönsterbilden.
Ett nationalföretag, uti hwilket en folkandes totalitet utpreg-
lar sig i sin första heroiska sriskhet, år sålunda grundlaget för ett
epos, och på detta grundlag sramhåfwes ett sårstildt ändamål, i
hwars realiserande alla den nationella karakterens, trons och hand-
landets sidor framträda. Utförandet af detta ändamål framställes i
form af en tilldragelse. — Handling och tilldragelse framgå
begge ur andens inre, men wid handlingen refereras allt på den
inre karakteren, på pligt, föresats o. s. w.; wid tilldragelsen erhål-
ler äfwen det yttre och det, som hämmande eller befordrande träder
i wägen för individerna, sitt fulla berättigande; det år icke här fråga
om att blott genomföra ändamålet, utan äfwen de yttre omständig-
heterna, naturhåndelser m. m. få den rätt, som wid handlingen det
inre eljest uteslutande för sig tager i anspråk. Detta skiljer tilldra-
gelsen från handlingen. — Ändamålet måste wara ett konkret be-
stämdt, och det winner poetiskt lif, om det nära försmåltes med en
enda individ; dock får icke individen wara en blott anknytningspunkt
för några för hwarandra främmande tilldragelser, utan tilldragelsen,
i hwars form ändamålet framställes, skall hafwa enhet i fig, och deß
enhet stall sammanfalla med subjektets. Den episte individen måste
innehålla en totalitet af drag, wara en hel menniska, och en hufwud-
sida i framställningen af episk karakter är, att denna totalitet ut-
wecklas i de hwarann mest olika lägen och situationer. Såsom to-
tala individer, hwilka i sig sammanfatta hwad som i national-karak-
teren år spridt och åtskildt, erhålla dessa episka karakterer rått att
träda i spetsen såsom nationens representanten Hufwudfaken är dock
icke hår, såsom i dramat, realiserandet af det ändamål, hwilket hjel-
ten gör till sitt, och hwad, som händer honom under realiseran-
det, icke hans werksamhet för ändamålet, är det wigtigaste Om i
dramat den inre wiljan år den bestämmande, och de yttre omstän-
digheterna blott betyda något genom det, som wiljan af dem gör,
och genom det sätt, på hwilket karakteren mot dem reagerar, så hafwa
deremot båda dessa faktorer i epos lika wärde, och den menskliga
s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
