Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220 Hegels esthetiska system.
J tragedien bragtes individen till undergång genom ensidighes
ten af sitt substantiella patos, eller ock måste han resignerande er-
känna det, mot hwilket han med sedligt berättigande hade uppträdt;
uti komedien åter är det subjektiviteten, som i fin oändliga sä-
kerhet winner öfwerhanden. Komediens werld är en werld, i hwilken
menniskan font subjekt har fullständigt gjort sig till herre öfwer allt,
hwilket eljest gäller för subjektet som substantiellt, en werld, hwars
ändamål förstöras genom deras egen wäsenlöshet «). Men hwarje
substanslöft handlande är icke blott som sådant komiskt, lasten t. ex.
är icke komisk «0). Till det komiska fordras mera än till det blott
löjliga; löjlig är hwarje kontrast emellan wäsende och företeelsej
emellan ändamål och medel. Men till komiken hörer utom kontra-
sten äfwcn en subjektets oändliga tillförsigt och saliga belåtenhet,
härledande» sig derur, att det känner sig höjdt öfwer sin egen mot-
sägelse. Andamålen och karaktererna i komedien äro substanslöfa
och motsägande, samt derigenom oförmögna att genomföra fig. Äf-
wen om individen omfattar något substantiellt, måste han dock synas
wara det mest olämpliga redskap för deß genomförande, och i detta
dialektik till det tragiskas innehåll; de sedliga ideerna sörwerkligas genom
individerna, men då dessa ensidigt uppfatta och söka genomföra hwar sin
bestämda ids, uppkommer en kollision, och harmonien återställes genom
ensidighetens upphäfwande d· ä. genom individens undergång Det-med
ärt grunden sagdt detsamma, som Solger yttrade-, att menniskan, om.
hon skall taga del i iden, drager denna ned i lifwets motsägelser och sä-
lunda i och genom sina ädlaste sträswanden gär under. Men då Solger
anser detta bero af deu ena och samma idens lifsproceß, af den gudom-
liga werksamhetens ironi, fä grundar sig enligt Hegel det tragiska derpå,
att de sedliga makterna, dem ian som enhet omfattar, äro lifwets bestämda
grundformer och i sitt fönverkligande genom individer sinsemellan kollidera.
U) Liksom det tragiska först omtalas under tragedien, tä- äfwen det
komiska först under komedien, och det af samma skäl, som wi i föregående
not angifwii. Det olämpliga i denna anordn« .g synes härwidlag ännu
tydligare, ty det komiskas framställning pä denna punkt i systemet gjorde
för Hegel omöjligt att utweckla det komiskas alla arter; wi finna derföre
i hela hans esthetik ingenting nämndt om qwickheten, intet om humorns
förhållande till komiken m. m.
W) Lasten är wisserligen icke komisk; men det hindrar icke, att den
kan komiskt behandlas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
