- Project Runeberg -  Framställning af de förnämsta Esthetiska Systemerna / Första Delen. Från och med Kant till och med Hegel /
221

(1869) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hegels esthetiska system. 221

fallet är det substantiella en blott inbillning, ett sten, som wäl gif-
wer sig anseende af att något betyda, men derigenom inwecklar in-
dividen och ändamålet i en motsägelse, genom hwilken det sednares
realiserande omöjliggöres De yttre tillfälligheterna spela 1 komedien
en wigtig roll och frambringa situationer, genom hwilka ändamålen
och deras utförande ställas i en komisk kontrast. Dä det komiska
redan från början beror på en motsägelse, så är der en upplösning
så mycket nödwändigare. Men hwad som i denna lösning går un-
der, är hwarken det substantiella icke heller subjektiviteten som så-
dan; ty dels får icke ens komedien låta dårskapen triumfera öfwer
det förnuftiga, och dels är i förhållande till det blott sken-substan-
tiella, hwilket i det komiska framträder, den i sig fasta subjektiviteten
en högre princip, och subjektet tryggadt och säkert i sig är likgiltigt
för det ändligas undergång. Det är endast det i sig wäsenlösa,
hwilket genom sin egen sken-existens förstör sig sjelf «)·

En tredje hufwudart af dramatisk poesi är den, hwilken sträf-
war att förmedla det tragiska och det komiska. Till den hörer hos de
gamle satyrspelet, i hwilket handlingen är, om än icke tragist, dock
allwarlig, och der satyrernas körer äro komiskt behandlade; widare
hörer dit tragiko-komedien, i hwilken båda beståndsdelarne äro blan-
dade om hwarandra. En djupare förmedling af dessa motsatser er-
bjuder det nyare dramat, i hwilket subjektiviteten, i stället för att
handla i komisk förwändhet, fyller sig med gediget innehålls under
det att wiljans tragiska fasthet och kollisionernas djup mildras och
jemnas så till wida, att en försoning emellan intressena, en har-
monisk förening emellan individer och ändamål kan tillwägabringas.
Sådant är det moderna skådespelet Det djupa i denna prin-
cip är åskådningen, att trots alla konflikter en isig harmonisk werk-
lighet kan genom menskligt handlande åstadkommas «). Denna mid-

«) Som man finner, sätter Hegel det komiskas wäsende uti subjek-
tivitetens herrawälde öfunn.allting: subjektet, tryggt i sig, är upphöjdt
öfwer sin egen motsägelse sann sina ändamåls förfelande. Samma tanke
sinnes widare utförd uti Pheeuomenologien (sid. 558—61).

u) Med dessa ord har Hegel träffande antydt skådespelets wäsende,
såsom utgörande den tredje, de föregående förmedlande, arten af drama-
tisk poesi; men tanken är icke fasthållen och genomförd. Han förklarar
denna art för obetydligare än tragedi och komedi, och då han skall anföra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamesth/1/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free