Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 ! segels efthetifka system·
telarts gränser äro dock mera obestämda, och faran ligger nära till
hands att öfwerskrida den äkta dramatiska typen och falla ned uti det
prosaiska. Ty då konflikterna, för att kunna förmedlas, redan från
början icke i tragisk skärpa stå emot hwarandrax fä föranledes skal-
den att trända kraften affin framställningskonst på karakterstecknim
gar eller på en spännande förweckling eller på en skildring af tids-
och fem-tillstånd
Hwad beträffar dramats historiska utweckling, sa fanns i Ori-
enten intet egentligt drama, emedan der icke fanns den individuella
frihet och sjelfständighet, hwilken utgör tragediens princip, lika litet
font subjektiviteten der hade den rätt, som är nödig för komedieu.
Först Grekerna hafwa dra ma, och, i enlighet med typen för de-
ras konst och poesi, bildar det substantiella ikarakterer, ändamål och
konflikter detta dramas karakter. Hwarken karaktersskildringen eller
en inwecklad intrig finna här plats; icke heller wänder sig intresset
kring individen, utan de i individernas bröst lefwaude, wäsendtliga
lifsmakternas kamp och försoning taga här all uppmärksamhet i an-
språk. Omwändt är förhållandet uti det moderna dramat; in-
dividen, hans öde, hans passioner och hans subjektiva ändamål ut-
göra der det poetiskt intressanta. Den subjektiva innerligheten bil-
dar der medelpunkten, jemte det att partikulariteten fritt utbreder sig
såwäl med hänseende till det inre som till yttre omständigheter och
förhållanden En rik mångfald af karakterer och konflikter finner
man derföre här, och större spelrum är öppnadt för tillfälligheten
Hegel redogör slutligen för de olika arterna af antikt och mo-
dernt drama. Hwad först angår den grekiska tragedien, så
bestämmes deß grundform derigenom, att det substantiella i ända-
målen så wäl som i individernas kamp och öden framhålles. Des;
grund och botten är det heroiska werldstillståndeh emedan der de all-
männa, sedliga makterna antingen uppträdde som gudar eller uppen-
barade sig såsom den fria menskliga individens lefwande innehåll-
Den antika tragedien har twå huswudielementer: kören och de hand-
lande heroerna; Kören framställer hela heroliswets werkliga substans
exempel på skådespel, anför han Jfflands och consorters dramer. Bältre
exempel funnos att tillgå i Shakspeares «Cymbeline," "Köpmannen från
Venedig«« Schillers "Tell,« Göthes "Jphigenie," "Faust« m.fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
