Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning. 7
- werldsligt historiska, genren, landskapet, hwilka först efter refor-
mationen blifwit upptagna och utbildade. J allt se wi det gu-
domligas werkan; wi se den i det lägsta som i det högsta; äf-
wen det obetydligaste erhåller derigenom ett oändligt wärde. Jcke
blott i« sitt ord och i sin helgedom talar Gud till menniskan;
"liljorna på marken, skönare än Salomo i all sin herrlighet",
förkunna hans-allmakt och hans godhet. Derföre år icke den mo-
derna konsten uteslutande«religiös såsom medeltidens konst; utan
just emedan den är djupare religiös, upptager den åfwen werldsliga
ämnen. Sant är det otwifwelaktigt, att sådana framställnin-
gar, som medeltidens målarekonst gifwer af Fadren,,Kriftus,ma-
donnan, helgonen m. fl., icke mera tillfredsställa oß —- en sats,
som Vischer ofta upprepar och hwilken han anför som det star-
kaste bewiset för sin åsigt —; wi tro icke mera på de senare,
wi hafwa icke något behof af att se de förra i kroppsliga bil-
der framför oß; men förhastad är den slutsats, som Vischer
deraf drager, den, att all konstnärlig framställning af det hög-
sta gudomliga är en anakronism. En esthetiker, Eckardt, har
« gjort den obestridligen riktiga anmärkningen, att för de olika
tidsåldrarna lämpar sig den ena konsten bättre än den andra
till uttryckande as deras religiösa föreställningar. Hwad plasti-
ken war för antiken och målarekonften war för medeltiden, det
äro musik och poesi för den moderna tiden. "Antiken och bild- ,
huggarkonsten gåfwo det gudomliga kropp, medeltiden och må-
leriet lånade det kropp« «). För wår andligare uppfattning
af gudomen lämpa sig bäst de andligaste konsterna, tonens och
ordets, och företrädeswiö genom dem framställa wi det gudom-
liga; ingalunda behöfwer då theisten kroppsformer för att fram-
ställa sin Gud. Vischer har uteslutande tänkt på de bildande
konsterna, företrädeswis på måleriet, och han har derwid gjort
sig skyldig till ett dubbelt .mißtag. Derföre att målarekonsten
under sin utweckling," ifrån att uteslutande behandla religiösa
«) Eckardt: "Die theiftifche Begritndung ber Æsthetil im Gegensatze
. zu der pantheistifchen". Jena 1875.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
