Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Det enkelt sköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det enkelt sköna. 17
gionens betydelse. "Den har", säger han "i denna intensitet
mera än den wet; hwad den tror, är icke werklighet, men tron
sjelf är werklighet; iden blir till när-svarv i det troende subjek-
tet, det förestälda i denna närsvaro är icke sanning, men kän-
slans innerlighet, som frammäxer ur denna föreställning, är
sanningeu«5). Men frän detta förhållande kan man tillsmä-
dare frånse och endast fasthålla det, att religion och skönhet höra
till« samma gebit, femedan de båda, fast på olika sätt, hafwa
till sitt innehåll den absoluta idens rena werklighet. Förwaudt-
skapeu emellan det sköna och det religiösa wisar sig äfwen som
ett werksamt förhållande emellan båda, i det att religionens
till skönheten öfwerlemnar dettalssoluta innehållet såsom ett re-
dan formadt: de religiösa gestalterna blifwa stoff för det sköna.
Sjelswa dessas innehåll, det absoluta, har dock det stöna förut;
det nya, som det emottager-, är blott den bestämda, halfsesthetifka
form-, religionen gifwit detta innehåll.
Om iden såsom totalitet och ewig werklighet upphöjes till
metande genom det begreppseuliga, sitt innehåll bewisande tän-
kandet, så kallas den sanning. Det sanna skall längre fram
jemföras med det sköna. Men ordet kan äfwen fattas ien au-
uan bemärkelse; man kan iifwen så kalla den sig förweifligans
de idens innehåll, tala om lifssanning, om äkta innehåll o. s.
w.; i·denna mening är det fulla lifwet sanning, och den satsen
kan då uppställas, att allt skönt är sant.
, Ur innehållets synpunkt betraktade äro sålunda det goda,
religiösa, sanna och sköna identiska» Deras åtskillnad måste der-
söre ligga i det olika sätt, hwarpå detta innehåll inom de olika
sfererna behandlas, och till detta skola wi öfwergä, sedan lvi
söt-st betraktat det skönas andra moment: bilden.
2. Bilden eller den individuella sidan af det sköna.
Uti ett till tid och rum begränsadt, ändligt wäsende skulle
iden synas såsom fullkomligt sörwerkligad, för att skönhet skulle
s) Wi så längre stam tillfälle att granska Vischers uppfattning as
religionen. «
Ljunggren, EstheL Syslein. 11. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
